Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maj:t en och annan fråga, aldeles som hade han velat i
Rådet förhöra Konungen öfver denna saken, och leda honom
till en detaillerad recit af hvad declarationen innehöll.
Hennes Maj:t kan om förloppet af allt detta icke gifva en
omständelig berättelse, så mycket mindre, som denna
scenen passerade i Rådkammaren; men Hennes Maj:t vet dock
att Konungen, på ett mycket eftertryckeligt sätt, antydt
justitiae-cansleren, att hvarken hans billiga vördnad för
Konungens person eller någon artikel uti hans instruction,
gaf honom minsta rätt, att intränga i ett samtal, som
Konungen med sitt råd kunde hafva; och att Hans Maj:t derpå
utgått ur Rådet. Alla veta af hvad fromhet denne Herren
(Konungen) var; men uti alla sina dagar har han icke,
utan djupaste indignation, kunnat påminna sig denna
omständigheten.
För att visa all beredvillighet till denna planen,
hvar-till hofvet samtyckt redan med riksrådet Scheffer, att
nem-ligen vid hofvet acueillera personer af andra partiet, hade
Deras Majestäter denna afton public concert; hvarvid
åtskilliga af Hattarne voro uppe, såsom baron Ulric Scheffer,
presidenten Friesendorflf, baron Adlerfelt och flere; men
dock märkte Deras Majestäter alltför väl, att de mest
betydande bland dem, såsom grefve Fersen, Ehrensvärd,
Rappe etc. icke infunno sig.
Grefvinnan Brahe hade fått Commissionens lof, att
besöka sin man uti arresten och på samma grund hade äfven
baron Carl Liewen blifvit tillåtet att få se marskalk Horn.
Denne sistnämnde lät, igenom baron Liewen för Hennes Maj:t,
jemte sina många tårar, i underdånighet anmäla, huruledes
han med resignation väl kunde se allt det hårdaste i
verl-den sig öfvergå, emedan han ifrån början funnit, att han
på intet annat än den högsta olycka borde vara beredd^
men att hvad honom öfver all beskrifning grämt, var att
hafva förnummit, huru kallsinnigt Hennes Maj.t kunde taga
hans olycka, i det Hennes Maj:t skulle hafva, uppå hans
sujet, yttrat sig, att en persons lif icke borde så högt
omtalas; att det vore en undersåtares skyldighet och enda
ära att det åt sin öfverhet uppoffra; en horreur, den ens i
Hennes Maj:ts tankar aldrig uppstigit; men den Hattarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
