Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändringar och större makts erhållande. Hon började
ne-gotiationer om denna sak med alla hof. Somlige ingingo
i planer med henne, andre nekade emottaga dem. Hennes
försök. upptäcktes mest altid, och hennes verktyg blefvo
offer för hämnden.
1754 och 1755 började hon negotiationer i samma ämne
med Frankrike, ehuru hon visste, att det då rådande
Hattpartiet, som försvarade friheten, var i den närmaste
förbindelse med detta hof, och derifrån understödde. Hon
yppade sig för den unge grefve Gisor, som den tiden var
här vid hofvet såsom resande; såsom Son af maréchal de
Belisle, som den tiden hade influence uti frånska ministéren,
trodde hon sig genom honom något kunna uträtta. Hon
adresserade sig äfven till grefve d’Autun, som äfven var
här. Hon nyttjade Dalin i alla dessa negotiationer, och
projecterna voro skrifna af hans hand. Men samma dag
Drottningen negotierade i största hemlighet med dessa
personer, yppade de sig för sitt hofs härvarande ambas"
sadeur, marquis d’Havrincourt, som genast lemnade
riksrådet Höpken, såsom dåvarande Cansliepresident, del af
alla dessa negotiationer och alla originala projecterne i dess
händer.
1756 års riksdag, kom och Höpken gjorde salig
riksrådet grefve Ekeblad förtroende af hela denna
besynnerliga och oeftertänkta underhandling. En dag kommer och
anmäler sig hos honom grefve Axel Fersen, såsöm
landt-marskalk, och de öfriga 3:ne ståndens talemän, och begära
få del af dessa negotiationer, som kommit till deras
kunskap. Riksrådet Höpken, som såg att Dalin skulle bli ett
offer, och aldrig kunde med lifvet frälsas, nekade att han
kände denna sak, annat än såsom ett ministerielt rykte.
Men de hade fått namn uppå Dalin såsom ett verktyg, och
han skulle straffas. Då skedde en öfverenskommelse, att
man endast skulle förvisa honom hofvet, icke yppa denna
negotiationen, för de sviter den inom franska ministéren
kunde hafva med sig, utan formera process emot Dalin,
för dess bekanta calott-predikningar. Då blef detta brott
rubriceradt såsom ett crimen lsese majestatis divinse och
han fick den dom, som är sagd, och blef, genom grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
