- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
66

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stånden. Hittills hade man ej hört konungarne tala från
thronen, ty kanslipresidenten talade alltid uti Konungens
namn. Denna nyhet rörde ständerna ända till tårar; men
alla Konungens personliga egenskaper och intrycket deraf
kunde dock ej motväga ryska och engelska hofvens
cor-ruptionsmedel *).

Ett af de första ärenden, som Ständerna behandlade, blef
fyllandet af de i Riksrådet varande vacanser; och i
enlighet med den med Konungen ingångna composition, blefvo
dessa platser lemnade åt grefve Horn och baron Ribbing,
med enhällig röst; men Expeditions-utskottet införde i den
underdåniga skrifvelse, som ständerna, med anledning
här-af, adresserade till Konungen, att ständerna, bättre
upplysta om oskulden och uppförandet hos de vid sednaste
riksdagen af satta rådsherrarne, återgaf dem sitt förtroende och
anhöllo hos Konungen, att återkalla grefve Horn och
Ribbing i Rådet. Dessa ordalag, som innefattade en
förebråelse mot den aflidne Konungen, misshagade Konungen så
mycket mera, som orsaken till deras afsättande år 1769,
var att de hade brustit i den vördnad och aktning, som de
voro skyldiga Majestätet. Konungen lät vid detta tillfälle
sin liflighet bestämma hans uppförande, och då man
framlade för honom kallelsebrefven, för de nämnda rådsherrarne,
till underskrift, vägrade han densamma, ända tills
ständerna hade i dessa bref uteslutit ofvannämnda, honom miss- l

l) I detta tal, utgifvet på trycket, under titel: ”Kongl. Majrts tal till Rik-

sens Ständer uppå Rikssalen vid Riksdagens början den 25 Juni 1771”; —
förekommer bland annat följande Konungens ord:

”Hvad angår ämnet af Eder närvarande sammankomst, det tror jag
mig ej behöfva upprepa. I veten hvad det stora omskiftet, som sig nu
tilldragit, af eder kräfven; I kännen edra rättigheter och det är just för att
bevaka dem, I nu ären kallade. Jag önskar dertill eder lycka och den
Ilögstes välsignelse; att enighet och sämja, inbördes vänskap och kärlek,
näst Guds nåd, må bidraga till Edra rådslags lyckliga utgång.”

”Född och uppfödd ibland Eder, har jag allt ifrån de spädaste åren
lärt, att älska mitt fädernesland, att anse för den största lycka, att vara
Svensk, och den största ära, att vara den förste medborgaren, ibland ett
fritt folk. Alla mina begär äro uppfyllda, att Rikets sällhet,
sjelfständig-het och ära, igenom edra beslut må tillskyndas, beredas och befästas

”Att regera öfver ett sällt folk, är min största Önskan, att styra ett
fritt folk, högsta målet af min ärelystnad. Tron intet, gode Svenske män,
att detta är blotta ord, utan mening; Det är det hvad mitt hjerta tänker;
ett hjerta brinnande af den lift igaste kärlek för äran och för
fäderneslandet; hvilket är för högmodigt, att lofva hvad det ej vill hålla och för
uppriktigt, att säga hvad det ej tänker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free