Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket uppretade H. M:t emot honom. General Horn sökte
emedlertid sätta affären i gång, genom att af
landtmar-skalken begära upplysning, om hvad Konungen sagt,
un-der det företräde landtmarskalken och talmännen
föregående dag haft hos H. M:t. Men han blef afbruten genom
mängdens rop, att landtmarskalken ej fick anmäla något
direkt från thronen till ståndet, med hot att annars förlora
sin plats. Hoffolket var envist; man voterade och
förbudet för landtmarskalken bekräftades, genom en hotande
majoritet1).
Konungen som ej ville emottaga en dylik dementi,
öf-verlemnade sin proposition, om försoning och ett plenum
plenorum, till Rådet, som skickade densamma, ad
referendum, till Sekreta utskottet. Detta utskott emottog
propositionen med alla tecken af misstroende och dåligt lynne;
förebrådde Rådet att hafva låtit den passera och uppsatte
ett underdånigt svar, i skarpa ordalag, och der uttryck
rörande Regeringsformen och grundlagarnes anda, i motsats
mot hvad Konungens proposition innehöll, icke sparades.
Man trodde sig spåra, i en dylik Konungens inbjudning till
plenum plenorum, en revolutionsplan och konstitutionens
kullkastande. Det var emedlertid ej troligt, att Konungens
handlingssätt föranleddes af någon genomtänkt plan; intet
var nemligen förberedt att understödja densamma och jag
är mera böjd för att tro, det H. M:t låtit förledä sig af
riksråderne Scheffer och Sinclair, samt af sin lifliga
inbillning och att han, i detta ögonblick ej såg annat än det
hänförande af att vara en Konung, medlande mellan
partierna, hos sitt folks lagstiftare, beträffande dess lagar. H.
M:t hade dessutom ett stort förtroende till vältalighet, och
begagnade alla tillfällen att låta den glänsa.
Detta besynnerliga försök från thronen, medförde emed
lertid något lugn uti ständernas deliberationer; å båda
sidor insåg man faran af att drifva hatet till det yttersta,
och hofmännens hemliga åtgöranden, för att underhålla
oenigheten, ökade önskan inom båda partierna, att få ett *)
*) Se härom Konungens bref till Enkedrottningen, bilagan N:o L.
Fersen. Ilist. Skrifter. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
