Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen och Drottningen blefvo krönta i Stockholm,
uti Storkyrkan af erkebiskopen, den 29 Maj 1772.
Cere-monielet och prosessionen var, med få undantag,
desamma som vid Adolf Fredriks kröning, oaktadt all den möda
Konungep gjort sig, för att få ståten lysande och pittoresk.
Den förnämsta olikheten var, att alla kommendörer af de
kongl. ordnarne officierade uti deras ordensdrägter. Till
följe deraf befann jag mig, densamma iklädd, såsom riddare
af seraphimerorden, sittande till häst framför Konungen,
föreställande öfverhofstallmästaren. Konungen hade låtit göra
sin kröningsdrägt, som illa klädde honom, efter modell af
Carl XI:s. Prinsarnes drägter tillhörde ingen tid; för att
behaga Konungen, som älskade allt, som påminde om
forntiden, hade man tagit idéer, för sammansättningen deraf,
från några gamla porträtter, tillhörande tre olika
århundraden. Konungen utnämnde vid detta tillfälle flera grefvar,
friherrar och adelsmän, men hade sig angeläget att göra
denna utnämning före Rådets afsättning, hvars dåvarande
medlemmar, utan undantag blefvo utnämnda till grefvar;
hvaröfver det nya Rådet och dess skyddsherrar blefvo
uppretade.
Två dagar efter kröningen aflade Ständerna
hyllningseden. Ceremonien förrättades vid platsen å Skeppsbron
och var mycket vacker. Konungen höll ett mycket skönt
tal till Ständerna oqh till folket, som likväl ej gjorde den
effekt Konungen väntat sig deraf; nyhetens behag var
förbi, och Mössorna öfverlade följande dagen derom, huru man
skulle återföra Konungen till det bruk, som förr var
gällande, att ej låta höra sig offentligt, utan låta
kansli-presidenten tala å sitfa vägnar. Misstroendet mot Konungen
hade så tilltagit hos allmänheten, att de mest ädla känslor,
sagde med alla prydnader af en skön vältalighet, förlorade
deras styrka och deras behag1).
Kröningsfesterna, som varade fyra dagar, hade
uppskjutit Ständernas arbeten och hindrat Konungen fästa
uppmärksamhet på allt, som dermed hade gemenskap. Men *)
*) Se det samma år tryckta talet, med titel: Hans Kongl. May.ts Konung
Gustaf lll:s tal af thronen, då Riksens församlade Ständer ajlade deres
Tro- och Huldskapsedy den 1 Juni 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
