Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regementen, som hans broder, hertigen af Södermanland,
der exercerade. Under hela denna resa, störtade flera
bondhästar, som de fattiga bönderna ställde för skjutsen.
Konpngen tillryggalade större delen af vägen till häst,
ridande på skjutshästar, och som H. M. sällan började sin
dagsresa före kl. 11 på morgonen, oaktadt han hade 15 å 16
mil att färdas till sitt nattqvarter, kunde denna väg ej gerna
tillryggaläggas, annat än å bekostnad af sprängda hästar,
och man hörde, långs den väg Konungen framrest, ej annat
än folkets förbannelser öfver Konungens följe. Denna
Konungens och hela kongl. familjens omensklighet var ärftlig
och vat föranledd af de exempel de haft under deras
uppfostran.
Konungen återsåg hofvet vid Gripsholm i Oktober
månad. Drottningen som kände hans smak för theatern, gaf
der en pjes, med herrar och damer vid hofvet, på en
the-ater, som man arrangerat i gamla slottskapellet, och som
efter denna stund icke begagnades till något annat, till
stor skandal för allmänheten." Biskopen i Strengnäs lät
förstå detta, följande året, då vid ett tillfälle då riksrådet
Herrmanson beklagade sig för biskopen, att man från hans
stift skickade så dåliga predikanter till Konungens hof.
Biskopen svarade honom: Hvad beliöfver han bättre pre-
dikanter, då han liar sin kyrkas prester, Bacine och
Vol-tairc på theatern, i det kongl. slottskapellet.
Det var nu vid hofvet icke fråga om något annat, än
att förändra svenska folkets klädedrägt och Konungen
syntes ej vara med något annat sysselsatt, dervid den
bur-gundiska drägten i stället skulle anläggas. Afskaffandet
af hoffröknar och deras ersättande med statsfruar, såsom vid
det franska hofvet, var den andra vigtiga frågan som
upptog Konungens tid.
Med undantag af hofsraickrarena, motsatte sig hela
verlden en förändring af klädedrägten; men Konungen
trodde sig höra folkets röst i hofmännens, äfvensom i
riksrå-derne Hjärnes och Bunges försäkringar, och lät göra
några klädedrägter för sina pager, för att göra ett försök,
och hvilka drägter han mycket beundrade. De olika
tjen-sterna borde utmärka sig genom rikedomen och likheten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
