- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
182

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycken glädje, genom de vänskapsförsäkringar han
framförde å sin souveraines vägnar, och frågade om H. M. tillät
honom delgifva dess afsigt för kejsarinnan. Som
Konungen täcktes härtill lemna sitt bifall, skrefgrefve Österman
genast härom, öfvertygad att kejsarinnan skulle blifva
smickrad, att se vid sitt hof en främmande konung,
hvil-ket hittills aldrig förut inträffat. Konungen lät underrätta
sin minister vid ryska hofvet, baron Nolcken, till att
förbereda honom på sin ankomst till Petersburg, dit han ej
ämnade låta sig åtföljas af några andra personer, än sin
riksmarskalk grefve Liewen, - kanslipresidenten grefve Ulrik
Scheflfer, och sin förste stallmästare grefve Lewenhaupt, sin
adjutant generalen grefve Posse, och af en kammarherre.
Konungen ville bo hos sin minister i Petersburg, och som
han ville bibehålla sitt inkognito, borde baron Nolcken
insinuera hos kejsarinnan, att Konungen blef emottagen utan
förberedelser eller ståt.

Frankrikes ambassadör grefve de Vergennes, som ej
fått del af dessa planer, upprörde deröfver himmel och
jord och dolde ingalunda den harm, som tärt honom sedan
någon tid, att ej se sig delaktig i Konungens förtroende,
hvartill han ansåg sig vara berättigad, på grund af sin
delaktighet i 1772 års revolution, som han påstod varit
hans verk. Han klappade på alla dörrar, för att söka
förmå Konungen ändra sin reseplau; han ville äfven förmå
mig dertill vara behjelplig; men jag föreställde honom, att
— så obetänksam än Konungens afsigt vore, både med
hänsyn till Konungens och Kejsarinnans lynne, hvilka båda,
ehuru med lysande egenskaper, likväl ej skulle göra
hvarandras bekantskap för annat, än att afsky hvarandra; att i
affärernas närvarande tillstånd vid ryska hofvet, i krig med
turkarne, och brouillerade med Konungens allierade, det
sämsta tillfälle vore man kunnat välja, för att tillfredsställa
en enligt min tanka olämplig nyfikenhet — denna resa vore
oundviklig, sedan Konungen nu, för andra gången, derom
tillkännagifvit sin afsigt för grefve Österman.

Första gången jag derefter gjorde Konungen min
uppvaktning, talade H. M:t med mig derom, med mycken oro;
emedan han hört den vara illa ansedd af Enkedrottningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free