- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
188

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

chef. Jag sammanskref denna instruktion, och bibehöll för
chefsbefattningen: uppsigt öfver allmän ordning, den
omedelbara dispositionen öfver allt det, som medförde
agrément i tjensten och med officerarne; deremot uppdrogs åt
öfverste-löjtnanten, alla detaljerne af ekonomi, polis,
disciplin och daglig tjenstgöriug; allt som var nödvändigt för
bibehållande hos officerarne af lydnad och surbordination
för deras chef. Konungen underteckade och expedierade
denna instruktion, genom statssekreteraren for
krigsären-dena, till öfverste-löjtnant König, utan att förbättra dennes
ekonomiska ställning med något traktamentstillägg, som
kunde sätta honom i stånd att anständigt representera
såsom regementets verkliga chef.

Efter Konungens återkomst från Paris, hade H. M:t
gjort flera försök, att förmå riksrådet grefve Höpken åter
inträda i Rådet, från hvilket han blifvit af Ständerna
licen-tierad, vid 1761 års riksdag; efter hvilken tid han lefvat,
tillbakadragen från verlden, på landet. Grefve Höpken, en
man af förstånd och.talent, men föga djerf, hade vägrat
flera gånger; men genom smicker och löften, hvarmed
kon-ungarne slösa, när de vilja genomdrifva någonting, lät
Höpken öfvertala sig att lemna sin landtegendom Ulfåsa
och att passera vintern i Stockholm. Konungens ifriga
bemödanden kunde ej förklaras på annat sätt, än såsom en
följd af franska ambassadörens påstötningar, som lifligt
önskade grefve Höpkens inträde i Rådet, för att derigenom
erhålla en motvigt mot bröderne Scheffer, hvilka ville
be-röfva honom Konungens förtroende. Nämnde ambassadör
använde dertill herr Beylon, Konungens lecteur, som var
mycket omtyckt, värderad och stod högt i Konungens
förtroende och som aldrig missbrukade det, emedan han
alltid tjenade Konungen med nit och grannlagenhet.

Emedlertid vidblef ännu grefve Höpken sitt beslut, att
vägra inträda uti Rådet. Slutligen anförtrodde mig
Konungen detta sitt bekymmer, beklagande sig, att män med
godt hufvud ñekade tjena honom under en tid, då
fäderneslandet deraf hade mera behot än, någonsin; tilläggande
att han trodde sig gifva kredit åt sin styrelse och åt riket,
genom att söka sammansätta Rådet af de mest upplysta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free