Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgången af de omsorger Konungen derfor vidtagit,
såsom enda anledningen till Riksens ständers
sammankallande 1).
Ingenting var bättre påhittadt än denna riksdag.
Konungen inlöste sitt löfte till näst föregående riksdag, att
efter 6 år åter sammankalla ständerna. Han kunde ej
företaga sig detta under en dertill mera passande tidpunkt,
hvad angår hans förhållande till fremmande makter.
England hade för många invärtes oroligheter, genom kriget
mot sina colonier i Amerika, för att annorstädes kunna
anstifta något ondt. Konungen i Preussen var invecklad
uti ett svårt och betänkligt krig med Kejsar Joseph,
rörande Bayerska> successionen; Ryssland hade, utan
förutgången krigsförklaring, börjat krig mot Turkarne på Krim;
och Konungens i Danmark sinnessvaghet, ministrarnes
oenighet och Drottning Julies nyckfulla inflytande tillintetgjorde
Danmarks inflytande i Europa och mot dess grannar.
Den tid Konungen bestämt för ständernas
sammankallande var efter gamla bruk, som Konungen vid hvarje tillfälle
sökte följa; men det som vid riksdagskungörelsen syntes
vida vigtigare, var återställandet af den förordning i form
af privilegium, som Gustaf Adolf den 6 juni 1626 gaf
Riddarhuset, i stöd hvaraf ridderskapet och adeln borde inde
las i klasser, och hufvudmännerne förlorade rättigheten att
repre,sentéra och tala för hela familjen. Detta förorsakade
en stor uppståndelse inom adeln. Ätternas hufvudmänner
yrkade på att deras förstfödslorätt ej kunde borttagas
ensamt genom Konungens myndighet; att dönna rätt var
grundad på samma skäl, inom hvarje ätt, som den
konungsliga arfsföljden. Deras tänkesätt meddelade sig till
all adel inom Riket, och Konungen, orolig öfver missnöjet
inom en hel samhällsklass, hvars inflytande han fruktade,
tog det beslut, att tillkännagifva, att ridderskapet och adeln
skulle sjelfva bestämma öfver denna punkt, vid deras
blif-vande sammankomst.
Så snart riksdagskallelsen var kungjord, hade
Konungen tagit sina mått och steg för att valen skulle falla på *)
*) Se härom preussiske Chargé d aff. Menekens bref till Enkedrottningen af
den 18 och 25 september 1778, bilagan N:o XIII och XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
