Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt sammanträde med de andra ståndens ledamöter af
detta utskott, sammankallas; h vilket så af adeln, som af de
andra stånden antogs och verkställdes, ehuru emot
landt-marskalkens vilja; hvilken förmente detta vara ett onödigt
steg, som åstadkom tidspillan. Under denna discours
mo-verade jag frågan, i hvad form landtmarskalken trodde
dessa ämnen till Konungen borde aflemnas och om icke
pluralitetens beslut borde utrönas och sedan i ett
underdånigt betänkande författas. Skedde annorlunda, så vore
Konungen i okunnighet om Riksens ständers bifall eller
afslag uti dessa lagstiftningsämnen, som, enligt
regeringsformen, utan Riksens ständers ja och samtycke icke kunde
ega rum. Ehuru ‘Riksens ständer nu icke egde någon
riksdagsordning sedan den af år 1723, med 1721 års
regeringsform, som är afsvuren, blifvit upphäfd, vore dock af
grundlagen lätt att fatta, det Riksens ständers pluralitet bland
fyra stånd utgjorde dess beslut; men ej fyra stånds
skiljaktiga och oförenta meningar.
Landtmarskalken svarade härpå, att enligt Konung
Gustaf Adolfs riksdagsordning af år 1616, T)orde hvarje
stånds särskilda tanka till Kongl. Maj:t öfverlemnas uti ett
plenum plenorum, der H. M. egde att välja den af
ståndens meningar, som han tyckte skäligast och bäst vara.
Deremot invände jag, att detta sätt att stifta lagar bland
ständer vore stridande emot 39:e, 40:e, och 41:a §§
regeringsformen, och då ingen lag eller riksdagsordning af
Konung och ständer vore antagen, som dessa anförda
lagens rum bestridde, så kunde jag ej medgifva, att
lagstift-ningsutöfningen skulle fä en annan form, än den vi
besvurit. Lagstiftningen vore den äldsta rättighet och snart
sagdt den enda qvarlefva af nationens frihet, och kunde
den intet utan mogen eftertänka skötas och ej å
någondera sidan utvidgas eller inskränkas, utan grundlagens
för-kränkning. Beträffande 1616 års riksdagsordning, så vore
den lagen nu icke hit lämplig, då den för hela Riket är
okunnig; aldrig vid denna riksdag, förr än nu, omtalad och
åberopad; icke heller uti 1772 års regeringsform nämnd,
hvilken nu är och bör vara Riksens ständers och hela
sven-’ ska folkets rättesnöre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
