Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[jAX.j HURU TVISTEN OM LAGFRÅGORS BEHANDL. AFGÖRES. 131
Beckfries om lagens rätta uttydning. Begge voro af’lika
tankar med mig, och tilläde riksrådet Beckfries att
regeringsformens 40:e § med flera vore så tydlig, att utan
äd-vocatur kunde den ej kränkas och att advocatur vore ej
Konungen värdigt eller svenska folket nyttigt.
Dagen derefter trädde H. M. med Rådet på Rikssalen
uti full ceremoni, der Riksens ständer voro församlade.
Stånden hade förut" jemkat sina meningar, så att pluralitet
stadfäste deras tillstyrkan. Konungen lät af hofkanslären
uppläsa hvarje stånds svar särskildt och stadfästa Riksens
ständers tillstyrkan uti de mål, som dem till 1734 års
lagförändring voro af K. M. uppgifne; de mål åter, som af
ständer vore afslagna, blefvo ej företagna, utan lagda ad
acfa, enligt 1772 års regeringsform.
Derefter höll Konungen ett tal, uti hvilket H. M.
förklarade huru ogerna han sett skiljaktiga tankar bland
ständer uppkomma om grundlagens rätta förstånd, vid tillfällen
af lagstiftning, då likvisst dess ordalydelse vore så tydlig.
H. M. hade med missnöje sett det oroliga sinnen sökt
bibringa den misstankan, som ville han utvidga sin
lagstiftningsmakt utöfver de besvurna lagar. H. M. förklarade nu
ånyo, att hvarken nu eller framdeles lagar i Sverige kunde
stiftas eller förändras annorlunda, än såsom 40:e och 41 :a
§§ regeringsformen förmå och stadga. Han förmanade
Riksens ständer taga sig till vara för misstankar och
ogrundade rykten med mera.
Ehuru K. M:t sökte dölja sitt missnöje, kunde man
nog märka att denna förklaring och förmaning ej skedde
otvunget och utan agg; besynnerligen emot ridderskapet
och adeln, dem K. M;t under, helä riksdagen var harmsen;
ty de voro minst beredda att samtycka till allt, hvad
hof-acteurerne behagade framställa. Icke dess mindre märktes
mycken förnöjelse bland Riksens ständer deröfver, att
deras deltagande i lagstiftningen ej blef inskränkt och 39:e,
40:e och 41 :a §§ regeringsformen ej fingo en annan
förtydning, än deras ordalydelse medgifver. Täflan om
hof-gunsten hade väl intagit allas åtrå och till en del qväft
den fordna otyglade regeringssjukan, men kärleken till
friheten var dock ej alldeles slocknad; despotismen fruktades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
