- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Fjerde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 2 /
137

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en skrift-1) att bevisa nyttan af frihet i religionsutöfning,
hvilken ej gjorde särdeles verkan och blef med mycken
styrka vederlagd af Celsius, biskop i Lund. Icke dess
mindre smickrades Konungen af öfverhofpredikanten Troil
och flere unga prester, med den försäkran, att pluraliteten
i det andliga ståndet var alldeles Konungens tanka
tillgif-ven, allenast från de andra stånden någon ville göra
propositionen.

Dertill blef öfversten baron Ramel öfvertalad och som
det var i Konungens genie att allt skulle genom surprise
framkomma, så skedde ock nu; baron Ramel gaf fram ett
kort memorial, uti adelns pleno, i detta ämne, der ingen
restriction mot påfvedömets missbruk var omnämnd; det
hade ock utan öfverläggning och skärskådan blifvit bifallet
af de få, som kl. 9 om morgonen voro tillstädes, om icke
jag anfört de påminnelser, som antogos, nemligen att inga
munkar eller kloster fingo etableras; att inga
jesuiter-läro-säten och seminarier fingo upprättas; inga missionärer tålas
och ingen af fremmande religion finge bekläda de yppersta
embeten i Riket. De två stånden bifollo adelns beslut,
men presteståndet protesterade och åberopade sig l:a § i
deras privilegier; begärandes att Riksens ständer ville
uppskjuta ined detta måls afgörande, till dess de fingo
inkomma med sina tankar i detta vigtiga ärende. Religionsnitet
brast ut med sådan häftighet ibland clereciet, att ingen af
ståndets ledamöter, som försäkrade Konungen om
prester-nes villfarighet i detta ärende, tordes försvara öfversten
baron Ramels memorial. Erkebiskop Mennander följde vid
detta tillfälle sitt fogeliga sinnelag, afbröt öfverläggningen
i ståndet och kallade de förnämsta af biskoparne, till en
särskild öfverläggning hos sig. Konungen fattade häröfver
en sådan fruktan och oro, att han sände hofkanslären
baron Sparre till Erkebiskopen och förbjöd honom detta
sammanträde. Erkebiskopen var svag nog att lyda denna
befallning, ehuru den var stridande mot Rikets ständers, ja
hvarje undersåtares rätt och frihet, som ock i högsta måtto * i

’) Tryckt på K. tryckeriet i Stockholm är’1779, i 4:o under titel:
»Memorial angående religionsfrihet. Af Anders Chydenius prost och kyrkoherde

i gamla Carleby: *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/4/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free