Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grefve Carl Scheffer, herrar Wetterstedt och Liljenheim var
följande:
l:o Att en ny tiondesättning skulle i Riket påbjudas,
eller ock Kronan uttaga sin tionde i skyltal, efter räkning;
2:o Att en ny hemmansrefning skulle företagas; ett
visst tunntal af 1,200 tunnland jord hvarje hemman
tilldelas och hvad mera befans, skulle Kronan tillfalla;
3:o En ny skattläggningsgrund stadgas, till
kronorän-tans förmerande och rättelse vid Storskiftesdelningcn;
4:o Att alla löningshemman och officersbostållen skulle,
af Kronan, egaren fråntagas och till bättre förmån
användas,, samt de tjenande i penningar aflönas;
5:o Att alla Kronoskatteköp, såsom Kronan olagligen
afhände, skulle återtagas och besittningsmännen betala ny
städja hvart 25:e år, efter förutgången ny skattläggning.
Alla dessa föreslagna åtgärder lågo utom Konungens
befogenhet att ensam med sin myndighet låta verkställa;
regeringsformen af år 1772 uttalar sig klart och tydligt
beträffande all eganderätt af fastighet, och medgifver ingen
tillökning i skatterna utan ständernas medgifvande.
Emed-lertid läto ministéren och Kammarcollegium detta icke
utgöra något hinder och de betraktade grundlagen endast
såsom en formalitet, utan någon vigt. Rådet hade ingen
del häri, ty denna angelägenhet behandlades uti Konungens
conseil, genom riksråderne Ulrik Scheffer, Herrmanson ocb
Bjelke.
Den allmänna rösten dröjde ej att höja sig emot
Kammarcollegium. Ropet derorn från hufvudstaden återljudade
i alla delar af landet och riksrådet Herrmansson blef rädd
dervid. Konungen fick emottaga anonyma bref och
smäde-skrifter, uppfyllda med förbannelser. Herrmanson
fram-lemnade, i conseilen, ett memorial, som uppräknade alla
de militaira och civila skatter, onera och besvär, som voro
pålagda jordbrukaren och folket, bch hemställde att man
skulle uppskjuta utförandet af det ifråga varande förslaget,
hvilket emedlertid utgått från hans eget embetsverk.
Konungen biföll detta, med undantag af förslagets l:a artikel,
rörande tiondesättningen, hvars verkställighet blef bestämd
till år 1779.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
