- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Fjerde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 2 /
183

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen opassande att i den Kongl. familjens boning inhysa en
sköka, af lägsta klass, hvilken på 4 års tid, ifrån att hafva
varit piga hos friherinnan Manderström, hade gått ur hand
i hand, bland operans coulisser; hade utgjort en slagtares
förtjusning och slutligen af barmhertighet blifvit af kapten
Klingenstjerna inaccorderad på barnsängshuset. Alla
hof-damerna voro förbittrade att se detta qvinfolk logeradt
såsom en utmärkt dam, under det att de voro inhysta uti
vindskupor. Hon var serverad från Konungens kök och
Konungen omfamnade henne såsom sin svägerska.
Konungens galenskap gick så långt, att H. M. förklarade, att om
denna flicka finge ett barn, skulle det legitimeras och H.
M. skulle gifva modren en titel. Man har haft svårt att
förlåta Ludvig XIV att hafva på samma sätt gått till väga
med sina egna batarder, som likväl voro födda af damer
af qualité, hvilka voro hans maitresser. Det har kostat
.Frankrike otroliga summor; man har känt olägenheterna
deraf och Ludvig XV, oaktadt hans regellösa och
omoraliska enskilda lefnadssätt, har likväl icke legitimerat något
af sina oäkta barn. Emedlertiå ville Gustaf III legitimera
sin broders, födda af en miserabel qvinsperson, illa känd i
staden och hofvet.

Konungen hade velat tillbringa hela vintern på
Grips-holm, men å ena sidan den betydliga kostnaden för
hof-vets dagliga underhåll och å den andra sidan slottets
dåliga tillstånd, som gjorde det obeboeligt för vintern,
bestämde slutligen H. M. att inflytta till staden den 7 Januari
(1780).

Konungen, Drottningen och hela hotvet begåfvo sig,
samma dag de ankommo till staden, på operan, hvarest
uppfördes, för l:a gången i staden, Den vackre Arsène,
opera comique, öfversatt från franska språket.

Nödvändigheten och brist på crédit synes hafva
tvungit Konungen att inskränka sina utgifter så mycket
möjligt var. H. M. förklarade att han hvarken ämnade gifva
några fêter eller föranstalta några förströelser, såsom förr
varit vanligt, emedan han dermed ej kunde belasta
hof-auslaget; det skulle intet mera gifvas stora soupéer eller
baler, och man minskade mycket matsedeln vid Konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/4/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free