Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma. Klagan blef allmän; prester, bönder och adelsmän
togo i denna författning lika del. Ingen bestridde Kronans
rått till tionde af säden, såsom en af de äldsta räntor; men
alla förmente, att det ej vore Konungens ensak att om
kullkasta efter behag 1734 års tiondesättning, som af Konung
och ständer, allt sedan den tiden, varit såsom lag antagen
och orubbad verkställd. Deraf slöts i allmänhet, att, enligt
1772 regeringsform och konungaförsäkran, inga
contribu-tioner, under hvad namn som helst, kunde, och borde
landet påläggas, förhöjas eller förändras, utan Riksens
ständers vetskap och samtycke. Missnöjet och bitterheten
verkade, att alla jordegare voro beredde, att intet ingå i
något kontrakt med Kronan, om någon ständig tiondesättning,
i fall den af år 1734 blefve rubbad; utan i det ställe
underkasta sig räkning, efter skyltal och proftröskning. En hvar
hyste, med rätta, den tanken, att uti kontrakter med
Konungen var ingen säkerhet och trygghet att hemta, enär
ingen motvigt hos ständer var att tillgå.
Landshöfdingarne, som närmast kunde inse och höra
den allmänna klagan och alla svårigheter, uti utöfningen
af Kronans tiondesättning på stubben, vågade framkomma
med sina underdåniga föreställningar, öfver den oundvikliga
kostnad räknemännerne och detta nya uppbördssättet skulle
ofelbart tillskynda; samt all den försnillning och missbruk,
som i tröskning och bandning vore att förmoda; hvaraf vore
att befara, det Kronan torde få mindre för mer.
Lands-höfdingen baron Rudbeck upplyste det närmare af ett
exempel inom Upsala län, der 1734 års tiondesättning vore
allmän, dock med undantag af några De la Gardieska
hemman i Holms socken, för hvilka salige riksrådet och
öf-verste-marskalken grefve De la Gardie ej, i den tiden,
velat antaga tiondekontraktet; hvilka hemman sedan den
tiden intill närvarande alltid undergått tionderäkning på
åkern, under ett belopp af 45 år. Då han nu låtit utur
uppbördsböckorna utdraga, hvad af dessa hemman Kronan
i tionde tillfallit, befinnes att ett lika antal näst intill
liggande hemman, i mantal och egor lika, hvilka betalt efter
1734 års förening, erlagt mer säd till Kronan än de De la
Gardieska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
