Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[nov.] statens misshushållning. 247
befrias från all befattning med regala brännerierna.
Lands-höfdingarne gladde sig häråt, men allmänheten bekymrades
och ville förutse all olägenhet af den collision, som desse
höfdingar emellan skulle uppkomma. Detta beslut fick för
många olägenheter att verkställa, så att det blef utan
fullbordan och förföll af sig sjelf.
Statssekreteraren Liljencrantz hade genom erfarenhet
blitvit upplyst om sina misstag och var högst bekymrad att
möta deras, med rätta befarade, påföljder; men hela
finance-och economie-styrelsen var, sedan år 1772, ställd på
förhastade och osäkra grunder och det var ej mer i hans
makt dem att återföra. Både han och riksråderne Scheffer
hade misstagit sig på Sveriges styrka, förmögenhet och
re-sourser. För Konungens och Sveriges credit öppnades lätta
vägar till lån, i början af Gustaf III:s regering; flera
millioner låntes, så utom som inom Riket. Realisationen gjordes
med lånta penningar; regala brännerier, till inemot 100
tunnor gulds belopp, byggdes; flera stora utgifter till
skepps-byggnader och onödiga byggnader blefvo företagna;
pen-ninge-löntagares löner förhöjdes; Kongl. familjens gäld och
kostsamma lefnad besörjdes, tillika med Konungens utrikes
resor. Nog var det ett médel att göra den regerande
mi-nistéren accrediterad hos en ung monark, som gerna lånte
örat till storverk; men tillika en genväg till Sveriges
försvagande och till en förklenande utgång af Gustaf III:s
regering.
Desse herrar påräknade, att regala brännerierna skulle
tillskynda en omåttlig inkomst; att genom Kammarverket,
nya refningar och skattläggningar, förhöjda tullar och
öf-verbalancen i handeln skulle penningetillgångarne éj tryta;
men då vid närmare bepröfning dessa medel till en del
befunnos ogörliga i verkställigheten och en del utslogo till
förlust, ehuru de voro beräknade till vinst, samt
handels-balancen missbrukades, genom öfverflödsvarors
införskrif-ning och handaslöjders aftynande, förorsakadt af nationella
klädedrägten med mera, så ock en otrolig myckenhet
frem-mande säd till bränvinsbränning införskrefs, så verkade allt
detta sammanlagdt till penningebrist och fattigdom uti
landet. Då öppnade ministertriumviratet ögonen: grefve Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
