Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aflemnas det, jämte Riksens ständers orsaker dertill,
skriftligen genom talmännerne.
Sådan är den ordning nuvarande regeringsform, vid
lagstiftningens utöfvande, föreskrifver.
Däremot utstakar 1617 års ordning sättet* härvid helt
annorlunda: Den föreskrifver, att hvart stånd skall till Kongl.
Maj:t öfverlemna sina svar skriftligen: Att Kongl. Maj:t, i
fall han vid ståndens svar funne betänkeligheter, dervid
re-plicerade, som orden lyda: Att ifall ibland stånden vore
skiljaktigheter, de då i Kongl. Maj:ts öfvervaro, igenom en
af de sina, å hvar sida, sin mening förklara sökte; och
att, när de ej kunde förenas, Kongl. Maj:t toge deraf det
bäst vore.
Detta strider, i anseende till formen och sättet, efter
min tanka, emot hvad förenämnde 42 § i regeringsformen
förmår, som lemnar Riksens ständer frihet, att sig emellan
öfverlägga och öfverenskomma, samt sedan hos Kongl. Maj:t
si ne underdånige yttranden tillkännagifva. En
omständighet, som Riksens ständer, i afseende på framtiden, ej lära
för litet betydande anse.
Men det, som, i mitt sinne, är af ännu mera vigt, är,
att Konungen, uti 1617 års ordning, tillägges den rättighet,
att, då Riksens ständer ej kunna förenas, välja af deras
meningar den Kongl. Maj:t bäst finner.
Härigenom vore lagstiftningen lagd uti Konungens hän^
der: Men den makt, som, jemte lagskipningen, ensam kan
göra och ändra lagar, den är ej likmätig regeringsformen.
Riksens ständer, ehuru de inom sig sjelfve hafva fyra
stämmor, utgöra i lagstiftningen likväl ej mera, än ena
rösten.
Pluraliteten af deras stämmor utgör denna röst. Om
denna ej vore enhällig, kunde den, oaktadt pluraliteten,
upphöra att blifva gällande dymedelst, att Konungen kunde
välja af ståndens olika meningar hvilken honom bäst
syntes; och således, enär ett af ståndens särskildta yttrande
blefve antaget emot pluralitetens, då kunde ju ej Riksens
ständer sägas vara i lagstiftningen medverkande.
Skulle åter Riksens ständer finnas antingen uti sine
röster så skiljaktige, att de icke till ett beslut, igenom plu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
