- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Fjerde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 2 /
394

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^mot henne, men att hon utaf henne icke ville exigera
någon annan reparation än fred och lugn; att hon ej gör någon
räkning uppå mera eller bryr sig om att vänta mera; men
att då hon vore förlikad med sin son, vore det för .henne
odrägligt att lefva i köld med sin sonhustru, och att denna
köld skulle för endera alltid vara mest smärtande. Att man
af henne ej nu kunde begära flere avancer än dessa, då
begge Deras Majestäter lära ihogkomma hennes tillbud att
vara fadder och bära kronprinsen till dopet eller ock att
få vid denna döpelseact assistera. Att Deras Majestäter ej
borde glömma den act af den 1 Maj 1778, som hon
under-skrifvit, hvilket allt hon trodde vara steg till en fullkomlig
förlikning. Hon tilläde, att hennes confesseur ofta i detta
ämne med henne converserat och både på religionens och
hennes gloires och intresses vägnar sökt öfvertala henne till
några demarcher till lugnets återvinnande, om hvilka hon
icke med honom varit ense; att hon alltid försäkrat, att så
kärt det henne är att vinna lugn inom sin familj och
återställa det förlorade förtroendet och vänskapen, äfvenså
hu-miliant tror hon det för sig vara, att göra något enda steg,
som kunde stöta hennes ambition. Att doctor Wingård
gjort henne de vackraste förmaningar, men att hon litar
på det, att hon i dödsstunden kan hafva ett godt samvete
och med all köld vända ryggen till alla sina ovänner, om
ej en uppriktig och hedrande fred förut försiggått.

Gyldenstolpe hade då sagt henne, att han hade en
lycklig aning, att snart se slut på allt detta, och då Deras
Majestäter på ömse sidor önskade fred, så voro vilkoren
mindre svåra att finna.

Gud vet att jag vill ha! fred — sade hon — men jag
vill hafva en hederlig fred; jag har flera i min familj, som
noga ge aktning på min conduite och jag vill ej skämma ut
mig i deras ögon. Vilkoren äro snart gjorday min kära
Gyldenstolpe; en moder blir snart förlikad med sina barn:
naturen har för mycket välde på våra hjertan, för att detta
skulle kunna hindras. Vill Hans Maj:t freden med de
konditioner jag nu yppat, nog hittar han på utvägar. Jag
känner hans karaktär och jag har ej glömt all den ömhet
han förr visat mig; den kan snart åter uppväckas. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/4/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free