- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
8

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 SVÅRIGHETER ATT AF YTTRA KRONOBRÄN VIHET. [l 7 8 l]

passande för en man, som allt sedan Konungens, hans
herres, födelse hade tjenat honom och således borde känna
lifligheten i hans karaktär, gjorde H. M. äfven fred med
denne rådsherre och förekom på detta sätt ett brouillerie
med hela Rådet, som endast hade tjenat att öka jäsningen
hos allmänheten, hvilken dessförutan var nog häftig.

Förströelserna på Gripsholm stördes något af de små
upplopp, som egde rum bland befolkningen i Nerike,
West-manland och Dalarne, emot konfiskationer verkställda af
kronobetjeningen, med anledning af förbudet för eho det
vara månde att bränna bränvin. Uti de skogrika och
bergiga trakterna af dessa provinser uppställde folket sina
bränvinspannor, på otillgängliga orter, bland bergklyftor
och i hålor; kronobetj eningen förföljde dem i deras
gömslen med ifver, hvaraf uppstod slagsmål och bataljer,
der-vid fiskalerne blefvo misshandlade och äfven ihjälslagna.
Konungen skickade justitie-kansleren grefve Wachtmeister,
med obegränsad fullmakt och order till laiidshöfdingarne
och regement8-cheferne att med väpnad hand, om så
be-höfdes, understödja honom. De upproriske skingrades;
några straffades och lugnet återställdes skenbart.

Alla dessa våldsamma åtgärder kunde likväl ej bota
de förlägenheter, hvilka dagligen ökade sig inom den
régala bränneri-inrättningen och hade intet inflytande på
försäljningen af de 1,800,000 kannor bränvin, som lågo i
kronans magasiner, och som slutligen tvingade
stats-sekre-teraren Liljencrantz och den Kongl. bränvinsdirektionen att
upphöra med bränvinsbränningen inom flera provinser, och
förminska fabrikationen till hälften på andra ställen. Deraf
hände, att alla de som arrenderat kronobrännerier skreko
på våld och i sjelfva verket voro deras kontrakter för nära
trädda, genom en sådan befallning. Deras omkostnader för
byggnader och etablissement kunde icke betäckas genom
annat, än vinsten på den årliga tillverkningen. Dessa
klagomål förorsakade mycken förlägenhet i dessa afseenden: å
ena sidan var det, utan att ruinera statskontoret, omöjligt
att göra förskott af penningar till brännerierna, hvilka
belöpte sig till enorma summor, för att magasinera den årliga
tillverkningen af denna dryck, som ej blef försåld och som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free