Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen hoppades att före denna tid hertigen skulle
ångra sig eller ock att Enkedrottningen skulle bringa
honom på andra tankar; men Enkedrottningen tog helt klokt
det parti, att iakttaga tystnad öfver detta ämne. Det låg
ej i Konungens lynne, att afgöra någon angelägenhet på
enkla eller raka vägar. Den nu ifrågavarande behöfde ej
några krokvägar; om hertigen hade måst gifta sig, vore
det så godt att han fästade sitt val vid fröken Wrangel,
som vid någon annan, då Konungen ändå ej ville att
hertigen äktade en prinsessa från något fremmande hof;
fruktande att en lysande allians skulle medföra trakasserier
inom hans familj och stärka hans broders inflytande och
anseende; emedan Konungen alltid lefde, beträffande sin
familj likasom sina undersåtare, i ständig fruktan att de
ville stämpla eller uppresa sig mot honom.
Det syntes som detta giftermål hade bort öfverensstämma
med Konungens afsigter, ty fröken Wrangels hela slägt hade
hvarken snille, rikedom eller stort anseende i Riket.
Mediertid måste man temporisera och Konungen anförtrodde
sina smekungar, att han proponerat grefvinnan Wrangel med
sin dotter komma till Drottningholm och der tillbringa
sommaren, hvarvid han ämnade så väl arrangera affärerna, att
fröken Wrangel skulle räka i en intressant belägenhet och
att af denna orsak giftermålet skulle omintetgöras. Men
grefvinnan Wrangel undanbad sig äran af en
Drottningholms-sejour. Konungen var så litet för detta giftermål, att han
öppet, vid sitt bord, proponerade sin stallmästare Munck att
gifta sig med fröken Wrangel, då han omedelbarligen efter
giftermålet ville göra den unga frun till statsfru. Munck
biföll med vilkor att Konungen skulle tillägga en ärlig
inkomst af 50,000 riksdaler.
Huru stort besvär Konungen än hade gjort sig, att
spela en utmärkt röle bland de krigande makterna, hvilket
nit han än utvecklat på utrustningen af sin flotta, för att
s&lunda uppfylla sina förbindelser enligt traktaten rörande
en beväpnad neutralitet, möttes han icke desto mindre med
afelag och köld af alla hof. Frankrike och England, som
uti intet annat afseende stämde öfverens, syntes här vara
fullkomligt ense att afböja Gustaf III:s propositioner. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
