- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
127

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komponera theaterpjeser. Haron Armfeltl) kunde
emedler-tid ej vara till stor hjelp åt Konungen, emedan han var
en ung, ganska okunnig man, illa uppfostrad, utan seder,
ränkmakare, och lika afskydd vid hofvet som älskad af
sin herre. De personer, hvilka uppvaktade. Konungen och
som hade följt honom allt sedan hans första ungdom,
på-stodo att Konungen aldrig haft en smekunge, som stätt
mera väl, och var det mindre värd, än denne baron
Armfelt.

Prinsessan Sophia Albertina, hvilken hade en lika
omåttlig som i sin ställning opassande passion för theatern,
hittade på att å hofvets theater spela fransyska pjeser. Hon
öfvertalade hertigen af Södermanland, general Zöge, baron
Armfelt, kammarherren hos Konungen grefve Wachtmeister
och äfven guvernören hos kronprinsen riksrådet baron
Fredrik Sparre, jemte flere herrar och damer vid hofvet, att
deri deltaga. Den törsta pjesen skulle blifva en tragedi,
hvartill hon valde Pierre le cruel. Konungen syntes i
början ingå pä prinsessans förslag; men han satte småningom
deremot så mänga hinder och gjorde så många
svårigheter och förklarade slutligen, att som han hade en god
fransysk trupp, som reguliert spelade på hofvets theater tre
gånger i veckan, vore det onödigt att gifva flere fransyska
pjeser. Prinsessan, som ansåg sig besitta utomordentliga
talenter för theatern, men som likväl egde bvarken figur
eller röst tÖr skådeplatsen, och som dessutom talade franska
språket mycket ofullkomligt, blef deröfver högst förbittrad;
men hon måste gifva vika och det blef bcslutadt att man

’) Friherre Gustaf Mauritz Armfelt (grefve), född 1757; fänrik vid gardet
1774; löjtnant 1780; kapten 1781; kavaljer hos kronprinsen s.
öfver-ste k&mmarjnnkare, generaladjutant af flygeln och öfverstelöjtnant 1783;
öfverstelöjtnant vid Nylands infanteri 1780; en af de 18 i Svenska
Akademien s. å.; generaladjutant och öfverste vid nyssnämnda infanteri 1787;
riddare af danska elefanterorden, Åbo akademikansler och bcfulhafvare
öf-ver en del trupper i Finland 1788; geueralraajor 1790; serafimerriddare
*. ¿.; öfverståthållarc i Stockholm 179*2; generallöjtnant och minister i
Italien s. i.; dömd fr&n lif, ära och gods för politiska stämplingar; åter
insatt i sina medborgerliga rättigheter 1799; minister i Wien 1802;
be-fålhafvare for trupperne i Pomern 1801; general 1807; befälhafvare öfver
vestra arméen 1808; en af Rikets herrar 1809; president i krigskollegium
1810; afsked ur svensk tjenst för åter forehafdn stämplingar, och rysk
undersåte s. å.; rysk-finsk grefve 1812; ledamot af ryska stora riksrådet,
t. f. generalguvernör i Finland 1813; död 1824.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free