Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen afreste andra gången från Rom den 19 April
med mycken saknad. Han var emedlertid ensam derom,
ty hans svit längtade mycket att öfvergifva detta munklika
hof, undantagande riksrådet baron Sparre, som var betagen
i de behag, som utvecklades af engelske thronpretendenten
prins Eduards hustru, som här lefde sedan några år skiljd
från sin man.
Konungen roade sig i Rom, emedan han hade en
af-gjord smak för antiqviteter och för kyrkans prål och
ceremonier. Han tillbringade sin tid i de romerska
monumen-ternas ruiner och besökte alla dagar kyrkor och bönehus,
då Gudstjenst eller messor der förekommo. Hans smak
arrangerade sig ganska väl med italienarnes lösaktighet
och hans naturliga oro fann sin räkning vid att bevista alla
s. k. ”conversazione” i Rom och hans soiréer slutade
regelmässigt med en souper hos kardinaleq de Bernis.
Italie-narne voro intagna af Konungens popularitet och höflighet,
men ogillade hans snålhet. Kejsaren hade skänkt med fulla
händer till allmänna inrättningar, hospitaler och de fattiga,
och den svenske Konungen gaf aldrig en mötande tiggare
mer än en paoli, ett litet italienskt mynt, hvarföre folket
också kallade honom på spe il Eé di Paoli. H. M.
utmärkte sig äfven genom vissa löjliga egenheter, som ej
undföllo den italienska elakheten; hans nationaldrägt kan
dit räknas; den behagade vid intet hof och vid det första
tillfälle, då Konungens följe visade sig i denna underliga
utklädnad på en stor assemblé i Rom, ropade flere bland
mängden: Il masquerade di Bergamasco.
Gustaf III älskade att blanda sig uti
familje-angelägen-heter, ehuru han deri ej hade annat intresse än trassel.
Det framställde sig här ett tillfälle mellan engelske
prins-pretendenten och dess hustru. Det Stuartska husets
olyckor, hvars siste ättelägg denne furste var, hade störtat
honom uti ett liderligt lefnadssätt, derunder han dränkte
sina sorger uti vin, och som försänkt honom uti en sorglig
uselhet, afsmaklig och beklagansvärd. Hans hustru, en
prinsessa Stolberg, med förstånd, skönhet och älskvärdhet, hade
fått en så stor afemak för sin man, att hon lemnat honom
Ferten. fl ist. Skrifter. V. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
