Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vackra förevänning färglägga sin resa till Paris, likasom
den itålienska resan föregafs vara föranledd af armens
benbrott. Dessa undflygter ansågos nödvändiga, emedan
allmänna opinionen var mycket emot Konungens vistelse i
främmande länder. Den ifrågavarande traktaten afslutades
af svenska och franska Konungarne personligen i Versailles.
Frankrike afstod för all tid till Sverige ön S:t Barthelemy
bland Antillernas grupp och Sverige gaf Frankrike uti
utbyte handelsfrihet i Götheborg, att der formera ett upplag
af sina handelsvaror och äfven bygga skepp; med ett ord
åtnjuta samma fördelar och företräden, som svenska
under-såtare voro medgifne. Man är ännu ej rätt upplyst om
för-delarne och olägenheterna af denna traktat. Ön Barthelemy
är en af de minsta bland Antillerna; den har endast en
Qerdedels svensk mil i diameter; jorden är ofruktbar, sött
vatten fattas; der saknas god hamn, och innevånarne ut
göras af 2 å 300 fattiga kolonister, inräknadt negrerne.
Der odlas endast litet bomull. Alla lifsmedel måste hemtas
från Europa eller från omgifvande franska kolonier.
Det andra föremålet för Konungens underhandlingar
var hans ambassadörs, baron Staels giftermål med fröken
Necker, ensam arfvinge till fadrens omätliga rikedomar,
hvilken varit general-kontrollör öfver Konungens i
Frankrike finanser. Fröken Necker önskade detta giftermål, men
föräldrarne visade, genom deras envisa tystnad, ringa
disposition för denna förbindelse. Gustaf III trodde att hans
närvaro i Paris och hans förmåga att öfvertala skulle bringa
denna sak till ett lyckligt slut; men vare sig att herr och
fru Necker ej ville stöta sig med svenska Konungen eller
att de hade yigtiga angelägenheter att besöija i Schweitz;
de reste dit, och öfvergåfvo Paris fä dagar före Konungens
ankomst, och H. M. blef urståndsatt att verka för baron
Staéls bästa.
Konungen försummade helt och hållet de lärde i Paris,
ehuru desse trodde sig värda någon uppmärksamhet, och
väntade sig densamma. Som H. M. hade mycket umgåtts
med dem år 1770, då han första gången besökte Paris, var
det ej mycket klokt, att nu försumma denna i Frankrike
utmärkta klass, som eger i sin makt att uppehålla furstars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
