Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 KONUNGENS THEATERPJES CHRISTINA. [l 7 8 5]
dekorationer och kostymer, som ock balletterna, som gåfvos
mellan hvarje akt. Denna pjes, som till uppränning var af
Konungen på prosa, hade blifvit på vers författad af Kongl.
sekreteraren Kellgren, Konungens bibliotekarie; den var en
af de bättre, som Konungen planlagt, så väl i anseende
till moral, som språk och poesie; den hade likväl ett fel:
brist på historisk sanning.
Ämnet för pjesen var Drottningens kärlek till grefve
Magnus Gabriel De la Gardie och denne grefves giftermål
med Pfaltzgrefvinnan Marie Euphrosyne, Konung Carl X:s
syster. Hvad beträffar Drottning Christinas kärlek till grefve
De la Gardie, så är det en bekant sak, att denna unga
Drottning kunnat ett ögonblick hyst den tankan att äkta
honom, men det är ännu mera troligt, att denna till så väl
karaktär som temperament lättsinniga Drottning, sä litet
grannlaga i valet af sina älskare, har öfvergifvit denna
tanka lika hastigt, som hon fattat densamma. Det är
endast en tradition af tillverkare utaf anekdoter, som låna åt
Drottningen och åt grefve De la Gardie den bizarra idéen,
att bedraga publiken, Pfaltzgrefvinnan och riket, genom
till-redelserna af Marie Euphrosynes bröllopp, och att i samma
ögonblicket, som den presterliga vigseln förrättades,
Drottningen skulle intaga Pfaltzgrefvinnans ställe, för att gifva
sitt ja åt grefve De la Gardie. Om Drottningen hade velat
äkta honom, hvilket hinder skulle väl kunnat sättas
der-emot, och hvarföre skulle Drottningen underkastat sig en
coup de théatre henne och Pfaltzgrefvinnan så ovärdig?
Den andra anekdoten, som gifver ämnet åt denna pjes,
är ett bref af Gustaf Adolph, deri denne Konung förklarar
grefve De la Gardie vara sin naturlige son, född af Ebba
Brahe, och som rikskansleren behållit såsom en hemlighet,
ända till brölloppsdagen. Denna sednare anekdot har sitt
ursprung i Konung Gustaf III:s inbillning; ty innan denna
pjes uppfanns, hade ingen menniska hört talas om denna
fabel rörande Magnus De la Gardies härkomst; ingenting
finnes derom uti arkiverna, ej heller bland enskildte eller
publika bibliothekers samlingar. Gustaf III har följt
Cor-neilles, Racines och Voltaires exempel, som hafva uppfunnit
kärleksintriger och hjeltinnor, för att göra deras pjeser så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
