Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del af adel och ståndspersoner, genom memorialer, gåfvo
deras afslag tillkänna, blefvo deras memorialer och tankar
icke aktade och uppläste; protokollerne falsifierades och
rapport insändes, att dessa tre regementens rotehållare
med glädje och tacksamhet emottagit K. M:ts nådiga
proposition, hvarefter följde K. M:ts befallning till
verkställighet. Ett så laglöst och obilligt förfarande uppväckte ett
allmänt missnöjes rop, hvilket ej annat verkade än att
Konungen med onåd bemötte den delen som protesterat
häremot. Bland dem var presidenten grefve Liljeberg,
hvil-ken var nog feg och löstänkt för att någon tid derefter
återkalla sitt ingifna memorial.
Ehuru stött än Konungen var öfver det afslag han fick
i Holland på sin proposition att blifva mediator i tvisten
mellan Kejsaren och Holland, syntes H. M. deröfver mindre
känslig än öfver den förargelse Kejsarinnan i Ryssland
yttrade öfver Konungens uppträdande för att låta gälla sina
rättigheter pä Oldenburg och Delmenhorst. H. M. trodde
sig kunna lugna Kejsarinnan genom ett artigt och
vänskapligt egenhändigt bref; men Kejsarinnan besvarade detsamma
endast genom sin minister och i ganska litet
tillfredsställande ordalag. Från denna stund upphörde den enskilda
brefvexlingen å båda sidor. Konungens lifliga imagination
hänförde honom alltid att deltaga uti alla europeiska
tilldragelser och inblanda sig uti alla dylika affärer; deraf
hände att han, i alla hof, ansågs såsom en orolig och
bråkig furste, hvilken man misstrodde.
Uti Oktober månad sammanträdde bankorevisorerne och
funno Bankens tillstånd, emot förmodan, till en betydande
mån förbättradt, och befans att bankens redbara behållna
kapital vid 1785 års slut var 2,237,740 rdr större än vid
1783 års bokslut. Ar 1785 var bankens utelöpande
sedelstock 5,534,950 rdr och utgifvet speciemynt 4,600,602 rdr;
hela cirkulationen sammanslagen 10,135,520 rdr. Sä stor
penningestock hade Sverige aldrig egt sedan monarkiens
början, icke heller så stor behållning uti sedlars realisation;
hvilket allt var en lycklig följd af Riksens ständers
författning vid riksdagen 1778.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
