Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
års ålder börja sina studier och göra sig till skolgosse när
man har vigtigare saker att sköta. De hade den
oförskämdheten att uppspika denna skrifna reflexionen på den
svarta taflan. Konungen hade rätt ledsamt i Upsala, der
lian såsom recreation hade intet annat än sina hofmäns
qvickheter, intriger och förtal. Desse voro sysselsatte med
att afsätta finansministern baron Liljencrantz. Toll arbetade
ock derpå, för att öfverlemna denna detalj åt baron Ruuth,
som var Tolls kreatur. Stallmästaren Munck, som var ett
mycket inskränkt men inflytelserikt instrument, verkade
nitiskt för samma sak hos Konungen. Desse herrar inbillade
sig kunna formera en ny plan för hofvets utgifter och
Konungens bord, som skulle medföra den stora fördelen att
af-skära törsnillningarne och tjufveriet bland betjeningen vid
hofvet. Denna plan uppgjordes, utan att rådfråga riksrådet
grefve Gyllenstjerna, ehuru han var chef för Konungens hof,
ej heller någon annan, som hade kännedom om ekonomien
vid hofvet. Deraf hände att planen innehöll småaktiga och
barnsliga arrangementer, såsom till exempel att man alla
dagar, både middag och souper, skulle lägga fram en lista
vid konungens couvert, innehållande huru mycken vigt i
kött, fisk, legumer, smör, grädde o. s. v. innehölls i hvarje
rätt på det Kongl. bordet, på det H. M. skulle kunna
kontrollera sina utgifter. Dylika ömkligheter ådrogo sig
allmänhetens åtlöje. Men det som var det anmärkningsvärdaste
vid denna såsom ekonomisk framhållna plan, var att dess
verkställande fordrade 40,000 rdr mera årligen än den
hit-tils följda, och att detta tillskott skulle tagas från
statskontoret. Det var med anledning häraf, finansministern
baron Liljencrantz måste rådfrågas, och detta var just den
snara herrarne Toll, Schröderheim och Munck utlagt för
honom, väl förutseende att baron Liljencrantz ej kunde
underlåta att göra invändningar, med afseende på den Kongl.
skattkammarens tillstånd. Konungen gillade planen och
kallade baron Liljencrantz till en konselj i Upsala.
Efter slutad konselj tog Konungen baron Liljencrantz
enskildt till sig, och anförtrodde denne, att H. M. — i
enlighet med sitt fasta beslut att inskränka utgifterna vid sitt
hof och åstadkomma jemnvigt emellan statens utgifter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
