Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kollerna och expeditionerna och hotade med arrest dem,
som yrkade på sin mening och tanka eller votering. John
Bengtsson från Ströö i Calmar län, en gammal, erfaren och
klok man, utmärkte sig uti ståndet uppå ett hedrande sätt;
men förgäfves. Sanning, rättvisa och förnuft qväfdes af en
blind och förledd pluralitet.
Bärtill kom, att Konungen oupphörligen negocierade,
man för man, med bönderne samt med ledamöterne af alla
stånd, der alla smickrets, löftens och korruptionens
verktyg-användes, att binda pluraliteten tiH en stum lydnad.
Konungens personliga ställning under detta tidskifte
var lika så vådlig som Rikets. Regeringsformen af år 1772
var, med undantag af § 55 om banken, uti utöfningen
öf-verträdd och bruten; ett offensivt’ krig emot Ryssland
bör-jadt utan Riksens ständers vetskap och samtycke; och utan
nationens deltagande eller vetskap var Riket belastadt med
13 millioner riksdalers utrikes utom flera millioner inrikes
gäld. Alla kassor voro uttömda och stora fonder behöfdes
till ett krigs utförande, som hade förvandlat sig från
offensivt till defensivt uti Finland och det Konungen ville men
icke kunde med framgång fullfölja. Utrikes lånekrediten
var alldeles förfallen; likaledes voro negociationerna vid
fremmande hof och uti Turkiet om lån eller subsidier utan
verkan. Preussen, England och Holland utmärkte sig för
en af Konungen oförväntad kallsinnighet. Uppå nog lätta
och sveksamma grunder hade Konungen fördjupat sig med
negociationer, utöfver Sveriges förmögenhet.
Riksens ständers ställning var ej mindre bekymmersam.
Regeringsformen och den deruti hvilande allmänna och
enskilda säkerhet under lag och privilegier fordrade beskydd
och upprättande; finansverket en kraftig och ordentlig hjelp,
och Sveriges handel, näringsgrenar, åkerbruk och trefnad
en skyndsam fred.
Emellan så stridiga intressen kunde ingen förening ega
rum, då enväldet och krigets fortsättande var driffjädern å
den ena — frihet, lag och fred å den andra sidan.
Konungens välde öfver tre ståds pluralitet var för djupt
grund-lagdt för att kunna häfvas genom adelsståndets röst, en
samt och blottstäldt mot Konungen, medständer och Rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
