Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med mitt uppförande hos ridderskapet och adeln, som
syftade till fredlighet och ordning, och att H. M. vore hugad
till ett aamtal med mig. Samma tal förde ock baron och
statssekreteraren Ruuth, och önskade en konferens med mig.
Mitt företräde hos Konungen var den 8 Februari. Jag
fann Konungen uppeldad, hög och förbehållsam. • Som jag^
var nämnd bland ledamöterna uti hemliga utskottet, äskade
jag underdånigst att blifva, underrättad, hvad H. M. nu
fordrade af Riksens ständer uti beskattning och uti biträde
till finansverkets förbättring; men genom dess svar fann
jag, att H. M. icke hade sig bekant Rikets tillstånd uti
denna gren, icke heller var till fullo underrättad, genom
hvad medel Rikets trångmål kunde afhjelpas.
Konungen besvärade sig, uti hårda och skarpa utbrott,
emot adeln och mig, såsom förment hufvudman och ledare
af deras sturskhet; besynnerligen utvidgade H. M. sitt ifriga
utbrott öfver den ogrundade tillvitelse att vara lagbrytare
och hårdhändt. Han framräckte sina händer, vände dem
och sade:
”Se! dessa händer äro alldeles obefläckade af mina
undersåtares blod, -men betänken och akten eder: Jag har*
vid tvenne förflutna riksdagar, fruktlöst varnat eder; I
förakten mitt tålamod; edert hufvud kan sitta lösare än I
tron”
H. M. äskade af mig att säga, hvaruti dess lagbrott
och våldförande nppå 1772 års regeringsform bestod.
Häruppå svarade jag: att jag icke hade af någon hört,
att H. M. beskyldes för tyran och blodtörstig; att ett så
ogrundadt tillmäle torde hemta sin upprinnelse af falska,
bedrägliga och namnlösa spioner och rapportörer, hvilka,
för att vinna befordran och belöning, oförsynt svärtade
nationen, och funno sin räkning, att underhålla hos sin
Konung misstanken och oron, som i alla tider gjort monarkera
lefnad tung och deras regering osäll. Att det vore för H.
M:ts undersåtare olyckligt, att ej vara rätt kände af sin
Konung, för den trohet och tillgifvenhet, som af urminnea
tider utmärkt Svea folks lynne emot sin öfverhet. Att med
tillfredsstäldt samvete och rätt kunde H. M. uppvisa
obefläckade händer, hvilka å ena sidan vittnade om dess he-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
