- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Sjunde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 5 /
121

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

misstanke af tillstäldt mord på sin broder, för arfsrätts
skull. Under flera riksdagar han bevistat såsom ledamot,
förfäktade han alltid kroppssaker(?), osanningen och
orättvisan, med en utmärkt djerfhet. Och denne blef utnämnd
till adelns praeses och ordförande! Så ovärdiga händer hade
aldrig fört landtmarskalksstafven. Men sådana karaktärer
och genier behöfdes att våldföra nationen och dess lagar,
samt att förstöra fri- och säkerhet.

Uti tanke att skrämma adeln, under plenum plenorum,
hade Konungen sammandragit borgerskapets infanteri, med
laddade gevär, omkring slottet och doublerat vakten vid
rikssalsporten. Dessa gjorde mycket buller, på hög
befallning, och förde som oftast trumman, för att påminna adeln
om den fara de lupo, om de satte sig emot Konungens vilja.

Men skrämseln fick intet inrymme uti adelsståndets
ädla hjertan och det länder svenska adeln till outplånlig
ära, att den, under loppet af 1789 års hotande
riksdagskris, aldrig lemnat fegheten något intryck på deras ömma
känslor af sanning och ära. Konungen kunde icke dölja
sin bestörtning, att finna flere djerfva talare än förut på
riddarhuset och motståndet mer sammanhållet.

Begge hertigarne hade förbundit sig att sätta sig emot
alla propositioner, som stridde emot 1772 års regeringsform
och hade uppsatt sina betänkanden skriftligen, att nyttjas
vid tillfälle af försök emot grundlagen. Men natten före
detta märkvärdiga plenum, var hertig Carl uti konferens
med Konungen, slöt sitt förbund med H. M., skref om sitt
betänkande, tillstyrkt^ Säkerhetsakten genom sitt skriftliga
diktamen och skämdes intetx).

Hertig Fredrik var ej med uti sin broders förbund med
Konungen; vägrade ock att underteckna hertig Carls
diktamen; men framgaf icke det han hade författat uti en helt
annan tanka, såsom onödigt och overksamt, uti den
ställning detta vigtiga ärende då hade.

Sedan Konungen låtit uppläsa Säkerhetsakten, läste
hertig Carl sjelf, med hög röst, upp sitt diktamen till bi-

’) Hertigens tal vid detta tillfälle är särskildt tryckt med titel: ”H. K. H.
hertig Carls af Södermanland Tal uppå Rikssalen uti Pleno plenorum den
21 Februari (1789).”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:07:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/7/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free