- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Åttonde delen. Anteckningar rörande Sveriges och dess allierades krig emot konungen i Preussen under åren 1757-1762 /
4

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ständerna, hvilka ej hade någon viss sammanhållning af
sig sjelfva, ville icke desto mindre syssla med stora
angelägenheter och blefvo ofta bortförda af deras ström. Romerska
rikets garantier blefvo reclamerade genom de respectiva
hofven; konungens i Preussen infall och utpressningar i Sachsen
hade upptändt förtrytelsens eld i alla kringliggande tyska
stater och Österrike förstod underblåsa denna eld för att deraf
göra en härjande eldsvåda. Sverige måste uttala sig i
Regensburg och det der förda språk fordrade understöd af
vapen.

Frankrike och Österrike tillbjödo Sverige — oberoende
af de fördelar man ville förskaffa det vid en blifvande
fred, — att bestrida krigsomkostnaderna, med vilkor att
Sverige, med en armée af 20,000 man i Pommern, deltog
uti kriget och att vi samma år eller 1757 skulle böija
fiendt-ligheterna, genom att intaga Demmin, Anklam, Peene.mtinde
och Usedom.

Svenska regeringen fruktade för krig: Den sorgeliga
utgången af det senaste emot Ryssland var i så friskt minne;
statens ringa tillgångar så väl bekanta, likasom Rikets för krig
menliga constitution och ständerna, som ej kunde ana något
krig, hade ej försett regeringen med medel att börja något
sådant, och ej försett henne med nödig fullmakt att utskrifva
contributioner eller folk, ej heller att begagna landets
tillgångar för att bereda vapnen framgång.

Konungen deltog på ett passivt sätt i Regeringens
öfver-läggningar, utan att gifva kraft åt åtgärderna eller det nit
och den fart uti ärendena, som bör utgå från thronen, som
lifvar undersåtarne till de största uppoffringar och som
bereder framgång åt företagen.

Drottningen, en syster till konungen i Preussen, följde
blodsbandets röst, uppoffrande derigenom sin värdighet och
och Sveriges ära1). Hofvet bestormades af uppmaningar från
de uti kriget intresserade hofven och regeringen tvingades

’) Bevisen härå blifva allt llera, i mån som forskningen i arkiverna fortgår;
till full klarhet kommer man först, sedan drottningens i Berlins arkiver
förvarade bref till sin broder, Konungen i Preussen blifvit tillgängliga och
dechiffrerade. Att drottningen mottog penningar af Preussen och England,
att dermed befordra deras intressen och besticka inflytelserika riksdagsmän,
derom vittna Konung Fredrik II:s bref i Bilagorna N:o XXXIX och LIV m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:07:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/8/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free