Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande; redan hans Landmarskalks-befattning under
riks-dagarne 1743 och 1747 hade befordrat honom på den
militära banan. Under nio fredsår uppsteg han från
öfverste-löjtnant till fältmarskalk. Hans enda fbrtjenst var
kännedom om lagar och författningar, och hans talent var att
kunna uttrycka sig i allmänna öfverläggningar, derest hans
ifver kunde uppeldas. Den nämnda förtjensten ersatte för
honom de talenter, som. varit nödvändiga på den militära
post han nu emottog på krigstheatern och som en ofulländad
uppfostran samt overksamheten under en lång fred hade
låtit honom gå miste om. Han hade ett högst vanligt
förstånd, men så liten skicklighet att han var nära nog
duglig till ingenting. Ehuru han hade ringa kännedom om
politiska ämnen trodde han sig begripa dem och älskade
dem framför alla andra; han omfattade alltid med
begärlighet allt, som hade utsigt till negociation, och uttänjde
deri-genom äfven de angelägenheter, som minst lämpade sig
dertill. Han var af naturen häftig, men de befattningar han
hade under riksdagarna förestått, hade lärt honom tygla
¿sitt uppbrusande lynne. Han var en hederlig man med ett
godt hjerta; om han stundom lät hänföra sig, var detta
endast i följd af brist på styrka, nog allmän hos svaga själar.
Hans uppfattning af affärer var falsk och hans val af personer
olyckligt; detta visade sig vid fördelandet af arméens detaljer,
och som förökade olägenheterna af hans befäl. Han hade
ingen idée om militära operationer, och trodde sig finna
inom krigskonseljerna, hvarmed han uttröttade underlydande
generalerne, hvad som fattades hos honom sjelf. Han hade
hvarken de för ett så högt befäl nödiga talenter, ej heller
utförsgåfvor eller representation dertill. Ålderdomen hade
visat sitt inflytande på hans omdöme och utnött hans minne;
hans ovana vid krigssaker satte honom långt under sin role.
Hans belägenhet var svår: Arméen var svag, der rådde en
dålig och för kriget otjenlig anda; der herrskade en krass
okunnighet och ovanlig indisciplin, som hade sina rötter i
hvarje individs hjerta, utan särdeles många undantag.
fältmarskalk 1753; befälhafvare for Svenska arméen i Pommern 1757;
nedlade denna befattning 1758; general-mön sterh er re öfver hela arméen 1762;
död 1763.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>