Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej voro säkra mot öfverraskning; der var ej en pallissad
iippstäld eller en kanon till valls, ej heller fanns nödig
amunition för försvaret.
Alla dessa omständigheter för och emot de af
Monta-lembert föreslagna operationer blefvo uti krigskonseljen i
all deras vidd framställde och discuterade, och ehuru man
insåg fördelarne af att drifva kriget längre bort, visade sig
likväl, oberoende af de vanliga svårigheterna vid
vinterfält-täg, i detta fall på svenska sidan en krigshär i uselt tillstånd,
utan krigskassa, jemte faran att förlora Stralsund och
kom-municationen med Sverige, och att blifva tagen i ryggen af
fältmarskalken Lehwalds trupper hvilka, med förstärkning
från Stettin uppgingo till öfver 27,000 man; äfvensom faran
af att se sig försatt i yttersta förlägenhet vid Elben, der
Fransmännen icke längre kunde lemna nödigt understöd1).
Man var för öfrigt i den största ovisshet rörande hertigens
af Richelieu planer, och rörande framgången af Prins
Ferdi-nands af Brunswick operationer, hvilken prins avancerade
mot Hanover och Zelle.
Marquis de Montalemberts förslag, hvilka i öfrigt icke
toro annat än hans enskilda mening, blefvo förkastade och
det blef beslutadt att försvara Pommern, betäcka Stralsund,
intaga vinterqvarter bakom Peene och Trebel, och begagna
vintermånaderna att i ordning ställa krigshären, öfva
densamma och bringa den i det skick, att man dermed kunde
gå i fält.
Uti förhoppning att konungen i Preussen skulle i
Schle-sien behöfva största delen af Lehwalds här, emedan
Österrikiska hären der var sysselsatt med belägringen af
Schweid-nitz och syntes ännu bibehålla frukterna af sin seger vid
Cotzemitz — trodde man, vid den svenska arméén, att vid
Ucker-floden och i preussiska Pommern ej skulle komma mera
än en observationscorps, underlägsen de svenska trupperne.
Men slagtningen vid Rossbach och den för Preussarne
ärorika dagen vid Leuthen den 5 December gåfvo åt konungen
i Preussen en så stor öfverlägsenhet öfver sina fiender, att
han ej hade behof af något understöd för att återhålla
’) Svenska riksrådets åsigter i dessa frågor ses af kanslipresidenten grefve von
Höpkens bref af den 28 October 1757, Bilagan N:o VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
