Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vara af den högsta vigt, så väl för den gemensamma
saken, som särskildt för Sverige, att ej utsätta sig för
lyckträffen uti ett fältslag, som den svenska hären ej kunde
utkämpa med fördel, emedan fienden var mycket
öfverläg-sen, synnerligen i rytteri, deraf han räknade 8,000 man
emot svenskarne, som ej kunde på slagtfåltet uppställa
3,000; att för öfrigt kölden gjorde floder och kärr
öfverkoin-liga till den grad, att det fanns hvarken flygelstöd eller
någon god fältställning för en så liten här, som den
svenska; att om man blef slagen ur fältet blefve återtåget
mycket svårt, gent emot ett så talrikt fiendtligt rytteri, deri
inberäknadt 2,000 husarer, som svenska arméen aldeles
saknade; att den enda kloka utväg som, under dåvarande
förhållanden, svenska hären, hade att taga, vore att draga sig
tillbäka till Stralsund och Riigen.
Detta råd, ehuru föreskrifvet af en främling, som ej
var särdeles afhållen inom arméen, blef af Fältmarskalken
emottaget med välvilja, och var han visst icke den enda
inom hären, som inom sig gillade detsamma. En ny
krigskonselj samlades, som slutade med att bestämma härens
mötesplatser vid Frantzburg och Richtenburg. Man talade
utan förbehåll om återtåg, som numera var oundvikligt,
sedan man öfvergifvit Anklam och Peene och emedan bären
hade intet magasin der den var sammandragen.
Krigskonseljen upplöstes utan att hafva afgjort någonting bestämdt
om härens återtåg till Stralsund, ehuru detta var meningen;
men fältmarskalken rättade detta genom att på eget bevåg
anbefalla en dylik åtgärd och förlägga trupperne i byarne
närmast omkring staden. Sjelf tog han sitt högqvarter i
Grtlnhuf, de aflägsnaste qvarteren voro uti Ptitt, Steinhagen,
Elmenhorst och Branshagen.’
Garnisonens öde i Demmin gaf snart fältmarskalken
Ungern-Sternberg ny anledning till oro. Preussarne började
beskjuta staden med bomber och kulor under två dagar,
och man föreslog fältmarskalken att framrycka med hären
för att om möjligt befria Södermanlands och Westerbottens
regementen, som der voro förlagda och som räknades bland
de bättre trupperna inom fotfolket; men som han ingenting
ville företaga utan krigskonselj, kallades generalerne att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
