Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans företrädare i krigshärens öfverbefål. General Hamilton
kände icke kabinetternes krigssätt, och trodde sig rentvättad
genom de framställningar han gjort till Konungen i Juli
månad, och genom de befallningar han fått emottaga, hvilka
i sjelfva verket förbundo honom till ingenting. Han visste
icke att ministrars plein-pouvoir till kommenderande
generaler innehålla ofta uttrycken af dessa ministrars oförmåga,
reservation för deras ofta föga vänliga omdömen om
fram-gångarne, och kryphål för dem för alla händelser.
Marquis de Montalemberts kredit hade icke nog vigt
för att motväga den svenska allmänhetens missnöje öfver
krigshändelserna; hvilken allmänhet, föga tillfredsstäld med
svenska vapnens framgångar, hade behof af ett föremål för
sitt’ skämt och sitt hat, och regeringen kunde ej framställa
i detta afseende något mera lämpligt än krigshärens högste
Tiefålhafvare.
General Hamilton, på det högsta uppretad emot Rådet
och särskildt emot riksrådet Höpken, uttröttad till yttersta
grad af sitt öfverbefål, som ej stod i något förhållande till
hans duglighet, inlemnade sitt memorial om afsked från
öfverbefålet för den svenskä krigshären i falt, såsom ett
pistolskott uti handgemäng, utan att bry sig om hvad
verkan detta skulle hafva, ej heller frågande efter sina vänners
varningar.
Rådet, vid dåligt lynne, genom krigets motvilliga
förlopp, tog grefve Hamilton på ordet, och beviljade kort
der-efter hans afskedsansökan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>