- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Åttonde delen. Anteckningar rörande Sveriges och dess allierades krig emot konungen i Preussen under åren 1757-1762 /
116

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nom denna åtgärd samt genom att befästa Greifswald, Grimm
och Frantzburg, skulle man kunna förlägga sina vinterqvarter
bakom Peene, och öppna fälttåget tidigt det följande året.

General Lantingshausen uppdrog åt grefve v. Fersen att
uppsätta svaret i concept, hvaraf innehållet var att med en
krigshär af 40,000 man kunde helt andra saker uträttas
än bibehålla sig på Peene och befästa Frantzburg. General
Lantigshausen ansåg det ej lämpligt att anförtro marquis
de Caulincourt innehållet af Konungens ordre af den 8 Juni;
men han meddelade honom uppgift på härens styrka. Tross,
artilleri och broslagnings-trainen kunde icke fortskaffas i
brist på hästar; man hade inga magasiner på gränsen och
kunde intet erhålla hvarken hästar eller lifsmedel i brist på
penningar. Trupperne lefde på kredit och på förskott af
banquieren Giege, som under hela kriget gjorde Sverige de
största Ijenster, genom sin kredit och sitt genie.

Det var med stor motvilja general Lantingshausen
ingick uti alla dessa detaljer med en fremling, rörande ett
ämne af denna vigt; men han kunde ej underlåta det. Man
hade underrättat marquis de Caulincourt uti Stockholm om
alla affärer; man hade skyllt all ting på krigshärens högste
befälhafvare, och det var af vigt att låta det franska hofvet
få kännedom onji sakernas verkliga tillstånd, med
anledning af detta hofs inflytande på Sveriges inre an gelägenbeter
och tracasserier, synneligen då den franska ambassadören i
Stockholm ej var opartisk mellan Rådet och krigshären,
vare sig att han ej blef väl underrättad om dessa ämnen
eller att han var angelägen om att icke blifva det.

Marquis de Caulincourt, hvilken man sökt gifva i
Stockholm en helt annan idée om krigshärens angelägenheter,
syntes förvånad och ändrade ton beträffande dithörande
ämnen. Han var af en öppen karaktär, höflig och vänlig; lefde
helt militärt med officerarne inom hären, utan afseende på
grad eller parti. Han var mycket verksam, han uppträdde
militäriskt, hade mycket inflytande och kunskaper uti
krigs-vetenskapen. Han förvärfvade sig flere, vänner uti bären
än hvad marquis de Montalembert gjort; hans sätt att vara
var angenämt, dervid var ingenting annat att anmärka än
det beröm han gaf sig sjelf vid alla tillfällen; när man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:07:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/8/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free