Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ordre till general Carpelan att vid följande dagens
inbrott anfalla den preussiska eskadern.
Den 10 September, kl. 9 på morgonen, lyftade den
svenska eskadern ankaret och satte sig i rörelse. Signal
till strid med röd flagga gafs en timma sednare.
Den preussiska eskadern, rangerad på en linie, qvarlåg
vid sina ankaren och höll god mine. Beskjutningen från
preussiska fartygen var mycket liflig, utan att göra någon
synnerlig verkan; preussarne saknade goda artillerister och
skotten gingo mestadels öfver. Svenska eskadern nalkades
så småningom, och beredde sig att äntra. Förskräckelsen
fattade då den fiendtliga eskadern, den vände sig till flykt;
vindstillan gynnade svenskarne som jagade efter med rodd.
Emot kl. 1 eftermiddagen var striden slutad och fiendens
alla fartyg tagna, undantagandes 3 barcasser. Bytet
utgjordes af 4 gallioter, 4 seskahner, och 600 man besättning,
som fördes på redden vid Casaborg. På aftonen ditfördes
ännu en barcass, som man tagit vid mynningen af
Papen-water. Denna affär kostade svenskarne ej mer än en
sergeant- död och några sårade soldater.J).
Man hade icke väntat sig en så fullständig seger, då
man tager i betraktande de preussiska fartygens
beskaffenhet, som voro vida lämpligare att manövrera än de svenska
galererna; de hade äfven bättre bestyckning, och som deras
relingar voro högre än de svenska galerernas, behöfde de
ej särdeles frukta ett äntringsförsök. Men de preussiska
befälhafvarnes oerfarenhet och oskicklighet, lemnade
general Carpelan och kapten Ruthensparre en stor fördel.
Der funnos åtskilliga fel att klandra å båda sidor. Det
största å den preussiska sidan var, att ej lätta ankaret under
striden och att ej hafva mera slutit sig tillsammans,
hvarigenom ej, såsom nu skedde, deras venstra flygel blifvit
afskuren, hvilken var den första, som anfölls och eröfrades.
Svenskarnes fel voro mindre synliga, till följe af deras
framgång. Och ehuru der gjördes en vacker planteckning
åtföljd af en präktig relation om deras bataljordning och *)
*) Se härom general Carpelans ”Berättelse om förloppet af sjöbataljen emellan
K. Svenska galere-eskadern och den K. Preussiska, uti Gross Frische-Haff
Den 10 September 1759”; i Bil. N:o XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
