Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
ej under lifvet på jorden hunnit
förbättras. — Men låtom Socrates tala, såsom
han af Plato föreställes:
"Mine Vänner, säger han, ännu en
ganska vigtig omständighet at betänka, är,
at om själen är odödlig, bör hon odlas
och med omsorg danas, ej blott för den
tidsrymd, som vi kalle jordiska lifvet,
men i synnerhet för den, som följer [-derpå}-] {+der-
på}+} det vill säga evigheten; och en enda
försumlighet i denna del kan hafva
oberäkneliga följder. Om döden vore hela
vår varelses uplösning och förstöring,
skulle det vara en stor vinst för de onde, at
på en gång få öfverlemna åt förgängelsen
sina kroppar, sina själar och sina laster.
Men, då själen är odödlig, har hon, för
at befria sig från sina olyckor, icke
annat medel, än at söka blifva alt mera god
och mera visj ty hon för ej med sig
öfver grafvens gräns annat, än sina dygder
eller sina laster, hvilka tildanas under
vår lefnad i verlden och afgöra vår lycka
eller olycka för evigheten."
När de döde kommit til själarnes
samlingsställe, dit de af sine Skyddsandar
ledsagas *), blifva de alle dömde. De som
*) Man hoppas at ingen Låsare stöter sig vid
denna och flera dylika uttryck, som hir |ore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
