Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ask ——
dem vår tids Philosopher med så mycken
styrka och värdighet anföra; deremot
torde det interessera Läsaren at- lära känna
hans strödde tankar om själens
tiikomman-de lif, hvilke visserligen äfven utvisa en
djup forskare. De finnas i den
mästerliga Platos Dialog, Phedon kallad.
Socrates inskränker sig här icke
inom blotta undersökningen af den stora
Sanning, at själen är odödlig: han drager
deraf nyttiga och nödvändiga lärdomar för
vår lefnad; då han utvisar alt hvad
hoppet om en lycklig evighet fordrar af oss
för at icke blifva fruktlöst, och at vi ej,
i stället för at finna de belöningar, som
äro ämnade åt de gode, må finna de straff,
som vänta de brottslige. Här föreställer
Philosophen de höga läror, som en
fortplantad sägen, ehuru myckèt fördunklad
af fabelagtiga tilsatser, altid förvarat
i-bland Folkslagen: om den slutliga
domen öfver de goda och onda, de eviga
straff, som äro tilredde för de mest
brottslige; den fridens och sällhetens boning,
som skall emottaga rena och oskyldiga
själar, och äfven dem, som under lifvet
försonat sina fel genom ånger och bättring;
ändteligen om et mellan-tilstånd för alla
själar efter döden, där de skola söka göra
sig frie från mindre betydande fel, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
