Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
K)(ka at ifrån hanne nedftiga til tjänare, ifrån
befallande til lydande? Sålom en
grundfan-ning rådande i hela Naturen utan undantag
Sr denna; at et högre, et vifare och
förnuf-tigarc våfende år af Naturens Uphofsman
Sr-nadt at råda och Hyra et infkrånktare,
et til förflånd och vishet fvagare. Vi
til-egne Gud ftyrelfen öfver hela Naturen,
derföre at Han eger et FörffSnd utan
jårnn-förclle , en Vishet uran gräns. Vi
til-egne ols vålde öfver kreaturen, men
hvarpå grunde vi detta, om icke i vårt
företräde i förflånd och vishet; ty i phyfiflc
ftyrka öfvertrcffa de ols mångfaldigt. En
magt, lom i utöfning icke ledes af vishet
och förutfcende, kan fåledes icke annat ån
förftöra fig ljålf och andra. Naturens affigc
är då icke tvetydig: där hon nedlagt mefta
vishet och förflånd, där har hon tildnnat
Styresmän för dem fom infkränktare äro.
Större delen mannifkor, det må vara
af natur eller tilfållighet, äro ock för mycket
infkrånkta til at ftyra fig fjälfva: de behöfva
förmynderfkap och förfvar. Det är då kånflan
af egen fvaghet, men icke af egen ftyrka,
förenad med en medfkapad drift til fällher,
lom öfvertygar dem om nödvändigheten at
genom uplyftares ftyrelfe och vifa
förutleen-de ledas til et mål, dit väl Natursdrift och
o a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
