Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen önfkan fort dcnj, men från hvilket
egen oförmögenhet och okunnighet uteflängt
dem.
Det Våfende, lom gifvit ofs lif, har
gifvit ols Frihet. Se där Frihetens förfta
ur-fprung. Vår fjål fom eger en inre
natursdrift til fållhet och fullkomligher, eger ock
en fjålfkänfla af en inre beflåmnings princip,
hvarigenom hon utan tvång af finneverlden
kan utvälja de ting hon til detta ändamål
finner rjSnligaft: fe deri beftår Frihetens
vàfende. Efter förftåndets ftörre eller mindre
kännedom blir fjålcn nödvändigt til fit val
infkrånkt: le där Frihetens naturliga
grnn-fer, hvilken heter Samfunds Friher, då den
utöfvas efter et på lunda förnuftets principer
fotadt Samhälles grundlagar, lom urftaka för
alla des medlemmar deras fkyldigheter och
rättigheter, fom påyrka air hvad Samhållets
välfärd fordrar, och förbjuda hvad deremot
ftrider, Defla lagar äro de grundpelare,
hvarpå all Samfunds Frihet hvilar; de gifva
hånne lif och ftyrka, de utftaka äfven
hannes gränser; men de äro ingalunda reglor,
öfverlemnade til utöfning i en eller fleres
händer af en okunnig myckenhet: nej de äro
den vifes verk, och et uplyft förnufts alfter.
Det år den fkarpfinnige Lycurgus, fom gaf
Sparta fina lagar, med lagarne enighet, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
