Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v 26
Det gifves äfven et tilftånd, unäe:
hvilket månnifkjan val vilar fig verklamj
men då vi ej kunna anle henne fåfom fri
och öfverlemnad It fig fjålf: er tilftlnd, i
hvilket hon begår de grofvafte ytterligheter,
de meft affkyvärda brott. Man finner lätt
at jag hlr talar om den olyckliga
belägenhet, då pafsionerne råda. — En ryslig
tanke måfle hos ofs upftiga vid ålyn af en
like , hos hvilken kånflan at månfklighct
uphör, hos hvilken förnufr och ofverlågg.
ning faknas; fom regeras af begärens våld,
och drifves af en kraft, hvilken låtrer aili
hans förmögenheter i en otyglad yra. —
Vi kunna ej lildöma hans gerningar
egen-fkap ef fria; ry dà han tilfredsflåller er
våld-famt begJr, följer han en drift fom år
ftar-Itare än förnuftet, en öfverilning, fom
kan-fke hos honom fjSlf under yran flculle fi
namn af ofvertygelfe, men ej hos åfkådarn.
Om han fer, få år det endaft från en enda
fynpunkt j han kan ej göra några
jamoförel-ler; han år långt ifrån at inle några följder;
han eger ingen friher at välja; han-lyder
blott den befallande roften, fom bjudqr
honom at verkftålla. — Beklagom en lå
olycklig Hållning ! vifserligen år detta
ytterligheten af männifkjans utlvåfningar; huru djupt
nedfånkes hon icke under raleriet nedom
Ijàlfva djuren? Det är mot fina likar hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
