- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:166

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Ch. B-r - Bref till fru Bremer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

Jag är glad öfver att mamma finner sig nöjd med
den hvilstol jag låtit köpa utaf förtjensten af min
bok. «Nina» var just skyldig sin. goda beskyddarinna detta
tackoffer. Att mamma från början så antagit sig henne har
alltid varit mig en tröst och en glädje. Nu synes det som
äfven annat folk följde exemplet. Från östan och vestan får
jag hugneliga notiser om hennes upptagande till nåder och
heder. Bra många fel har hon väl ändå, och framförallt ett,
som jag gerna ville gifva mycket till att kunna taga bort
- rörande åtskilligt, som angår Edla. Också «Grannarne»
ha många fel och jag erkänner dem inner-ligen, likasom
min stora ofärdighet och ofullkomlighet; men jag hoppas
ändock godt för - framtida »Teckningar».

Tomb Påskafton 1837.

Hvad skall jag gifva dig, söta Charlotte, for allt det
myckna goda och roliga, som ditt bref skänkt mig? - Mitt
lif är så stilla och enformigt till det yttre, att en dags
be-skrifning kunde gälla för alla dagar. Inombords lefver
och rörer det sig fullt nog, och, under tre fjerdedelar af
dagen helt ensam på mitt rum, känner jag huru dåraktigt det
skulle varit om jag hade gift mig; ty jag måste nu med qval
inse huru litet dagen och arena räcka till för allt hvad
jag behöfver och vill inhemta och reda för mig. Mera än
någonsin arbetar jag att bli färdig i min gåfva, för att
härnäst mindre ofärdig uppträda inför allmänheten. Dermed
tänker jag dröja en god stund. Det gör mig obeskrifligt
godt att vara ensam, att se föga menniskor, att få i ro
lefva för mitt yrke. Jag har dessutom en slags nervsvaghet,
som gör mig alldeles oduglig och äfven obehaglig för
menniskor. Det kostar mycket på mig ibland; men jag känner
med tacksamhet, att det kan hafva med sig ett vigtigare
godt. Jag vill desto fullare lefva blott för min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free