Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som herrlig flod emellan rika stränder,
Framrulla lugn och bärande mot hafvet
Ej sina vågor blott, men uppå dessa
En verld af menskoflit och menskohopp,
Befriade af den, som sig befriat;
Han såg de stora fartyg och de små
Från städer och från byar lika bäras
På flodens armar i verldshandelns sköte,
Och vinden flög till höjda seglens möte
Och jubelsång steg uti qvällen opp.
Han ock vardt glad, han kände sig besvarad,
Och flodens svar - det var dess lefnads lopp.
Så diktade en dag, vid «Klara»-elfvens stränder,
Med tanken uppå dig, du Vermlands store son,
En, som dig hade kär och som «din vän» du nämnde,
Och hembar dig sin sång, som ur ditt lif ett lån.
Ett år gått om och re’n din goda, stora ande
Sin sista boja sprängt och brutit lös sin ban
Ur jordens trånga krets, ur stoftbetyngda banden,
Och kastat sig uti - Guds kärleks ocean.
Bekännande hans namn, uti hvars namn du stridit,
Högt inför menskors barn[1], högt i din sista bön,
Du utur striden gick, i frid med dig och lifvet,
Till stridens, fridens Gud, till dina mödors lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>