Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Tidsiftet. Flyktingarne på ”Frifararn” - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjällmassor, utan äfven öfver den stackars
Nicolines själ och sinne. Hennes varma hjerta
frös vid att skåda så mycken fattigdom —
och måhända skall ingen utan en nedslående
känsla se denna brådstörtade skilnad. Så snart
man passerat Svinesund, fins ej mera tecken
till någon växtlighet, så vida man ej vill räkna
några hafs-tistlar och tjärblommor, hvilka här
och der finnas bosatta på skär och holmar:
endast nakna berg och klippor, rödfärgade af
Vesterhafvets aldrig hvilande vågor!
Och likväl, fastän allt detta kan synas fult,
ödsligt, glädjefattigt, har det dock för den ej
likgiltige betraktaren ett djupt och allvarligt
intresse.... Men man måste sjelf hafva seglat
genom denna märkvärdiga skärgård, man måste
hafva sett den under en stor vestlig storm,
slukande de redlösa skepp, som krossats mot dess
klippor — och man skall med rysning, med
häpnad erkänna att det skådespel, den skänker,
om än vildt och sönderslitande, emedan hela
skärbandet då synes som en enda förfärlig
bränning, likväl är sådant, att intrycket deraf blir
nog starkt att efter långa år ännu qvarstå i
minnet som en helgjuten bild.
Nicoline suckade efter de sköna föremål,
som hon lemnat: hon egde icke ännu någon
förkärlek för de nya.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
