Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Tidsiftet. Flyktingarne på ”Frifararn” - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom några ögonblick hade däcket ännu en
tillökning.
“Qvälle, Malena!“ sade gubben Asbjörnsson,
fryntligt nickande åt sin äkta hälft. “Allt
står väl godt till hemma vid?“
“Guds frid, far!“ svarade Malena med hjertlig
röst. “Herran har hållit sin hand öfver
land och strand.... Du har herrskap med dig,
ser jag ... Nå, qvälle, Karolus lille ... du köpte
väl gryn’a och färgen, som jag förmante dig?“
“Det hörde inte jag!“ sade Karolus med
skälmsk min och ton. “Inte nämde j om
någon färg eller några gryn, mor!“
“Åh, skäms din långe tusse — står du och
spektaklar med mor din, så får jag väl lära
dig till bättre vördning .. Men hvad är det för
herrskap j bringat med er?“
“Det är en herre som heter Letsler ... han
har hustru och son med sig!“ upplyste Elias.
“Jag fick dem med från Drammen.“
“Hvart ska di ta vägen?“
“Inte vet jag, men herrn“ — här vände sig
Elias helt högmäld till den hemlighetsfulle
passageraren, som tyst och tankfull stod lutad
öfver relingen — “herrn vet nog bäst sjelf hvad
han söker här: kanske en båt att frakta’n
öfver till Göteborg?“
“Icke så alldeles!“ svarade främlingen. “Jag
önskar att hvila här några dagar.“
“Gud bättre,“ inföll gumman Malena, som
ansåg sin husmoderliga värdighet fordra att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
