Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Tidsiftet. Flyktingarne på ”Frifararn” - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Vi ha proviant i bägge packlårarne,“
inföll Nicoline, vänligt seende på den gamle
trohjertade Elias, “och det skall roa oss mycket
att fiska sjelfva, om vi få låna redskap.“
“Och om dessa kamrar kunna uthyras på
en månad,“ inföll Letsler, “så vill jag gerna
såsom förskott erlägga hyran. Jag är ej rik,
men icke heller så fattig att någon skall
förlora på mig.“
“Vi bli nog sams!“ menade Elias. “Herrn
kan ge som han har råd till, och hade han
ej råd att ge något, så förlorar jag ingenting
ändå, för rummen är oss inte af nöden, förrän
när son min Karolus skall åstad och gifta sig,
och den speklasion står ännu i vida fältet.“
Härmed var saken uppgjord.
“J ger alltid för godt köp, far!“ menade
Karolus, då gubben, återvändande till stranden,
berättade för sonen om hvad derinne passerat.
“Har du inte ännu den första stund till
godo, då du lidit mangel på dagligt bröd?“
frågade den gamle i vredesmod. “Behöfver du
mer — har far din haft mer? Akta dig,
Karolus för att trå efter slem vinning på allt det
du gör! Har du inte hjerta i dig att göra
något för tjensts skull, så må du skämmas.“
“Men far,“ invände Karolus, “det kan inte
vara annat än lofligt och ärligt att ta betalt
för de tjenster, en gör till sådant folk, som har
något att betala med? Om jag inte är om mig
i ungdomen, så blir jag i godt mak så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
