Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Tidsiftet. Flyktingarne på ”Frifararn” - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men just sådana äfventyr voro Karolus’ lust
och att lura en “tullsnok“ höjden af hans ära.
Det enda, som något plågade honom, var den
ledsamma omständigheten att ej få berätta om
och skryta med sina bragder. För far och mor
var sådant icke värdt, ty det skulle endast
gifvit dem anledning till fruktan och
föreställningar. På annat håll åter kunde dessa
meddelanden vara förenade med fara, och han måste
alltså nöja sig med att högmodas och fröjdas
på egen hand.
Men nu slog väggklockan 4.
Karolus fann för godt att söka sin ensliga
lafve, der likväl ännu tanken på den
besynnerlige främlingen, den blida frun och den liflige
gossen en hel qvart höll honom vaken. I
sömnen delades hans tankar endast mellan den
vackra Johanna och Frifararn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
