Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berätta något nytt för den älskade modern —
“vet du, patron Holmer har en liten dotter,
Fanny, en mycket liten söt unge, och så klok
och snäll! Jag har gjort henne flera små båtar
och fått af henne tillbaka de präktiga
valnötterna och alla de stora fikonen, som jag fört
hem till dig. Jo jo, mamma lilla, den som är
ute och reser omkring vidt i verlden, den får
se många ting . . . Men stackars, stackars snälla
mamma, du sitter der du sitter som en Jiten
enslig fågel eller som jungfruns tistel derute
på skäret !“
“Jag klagar ej öfver det, min Georg, och
är visst icke öfvergifven som den fattiga tisteln.
Men låt mig nu veta, om du icke sjelf lidit af
att ha en hemlighet för mig ... jag hade aldrig
trott att du det kunde ha!"
“Det har icke heller varit gerna, mamma
lilla, och det har stått hårdt nog ibland att
hålla på den, det kan du tro! Men aldrig, aldrig,
mamma“ — här blickade Georg trohjertadt och
innerligt i moderns öga — “hade jag kunnat
det, om jag ej alltid fruktat att slutet skulle
bli som det nu blef: samma stund jag talade,
var glädjen förbi.“
“Och ångrar du nu din öppenhet?“
’•Nej, mamma, jag ville icke ha detta ogjordt
för alla mina äfventyr om igen — men, ack,
hvad jag skall leds efter dem!“
Detta samtal, som Nicoline trodde vara
obemärkt, hade likväl genom den half-öppna dörren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
