Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vältrade sig mot stenarne, lösryckte och
nedkastade dem i djupet, från hvilket höga
vattenpelare sprutade upp, “det fräser här, men
derute är det än värre .. . Må Gud nådigt bevara
alla kamrater, som i qväll ha schå på hafvet!“
bad han med andakt och trädde åter in i det
lilla huset, som, i trots af hans tillgifvenhet för
sjön, förekom honom rätt vänligt och inbjudande.
Nicoline framsatte den lätta aftonmåltiden,
som tycktes väl smaka man och son, men sjelf
var hon för orolig att förtära något.
“Du stackars älskade, veka barn, som aldrig
kan lära dig att bli van vid detta lif!“ sade
Letsler, ömt betraktande sin trogna
följeslaga-rinna.
“Ack, gode Bernhard, det fins vissa saker
som man aldrig förmår vänja sig vid! Jag
tycker att jag skulle vara bättre till mods, om det
blott ej vore så mörkt ute.“
“Längre fram på aftonen går månen upp,
om det kan trösta dig, och troligtvis stillnar
äfven stormen snart af, ty när den kommer så
här orkanvis, plär den ej vara af lång
varaktighet, och . . .“
Ett buller, som ej kunde komma hvarken
från hafvet eller af stormen, skakade hela huset
i dess fogningar, och en väldig blixt, som
flammade in från det lilla hjertat på fönsterluckan,
förkunnade en ny tillökning i naturens strid.
“Åska!“ utbrast Nicoline ängsligt. “Åh, det
blir för rysligt. . . i slutet af oktober månad!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
