Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr
- Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tionde kapitlet.
Orons dagar hade gått fram öfver Grafverna,
utan att något synbart spår bevittnade deras
besök.
Lugna sutto männerna vid sina vinter-arbeten,
qvinnorna vid sin spånad.
Letsler hvilade, nu som förr, sitt grubblande
hufvud emot handen. Georg läste med hela
kraften af en fullt vaknad vetgirighet, och
Nicoline, Johannisskärets goda engel, som genom sin
kärlek, sin ljufhet, sin frid, sammanhöll allt
stridande inom sitt lilla rike, hon, den goda,
satt äfven nu som förr vid sitt lilla arbetsbord
och lät sin blick genom kristikors-blommans
afbladade grenar sväfva upp till blommans
hemland . . . Men sedan såg hon på Georg, på
norska Fanny, den lilla älsklingen, som flaxade fram
och åter och plockade sina korn ur Nicolines
hand och satt på hennes axel och hackade i
hennes lockar. Och Nicoline log, emedan
hennes Georg var så förtjust och glad och
ständigt sade, att han till våren skulle bedja den
andra Fanny, lilla vackra Fanny på Strand,
komma och fägna hans älskade mor.
Men då Nicoline var ensam, smög sig intet
leende öfver hennes läppar, utan ofta föll en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:09:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fceensling/1/0158.html
